Vi har ju tillhört ett annat land och även om vi Skåningar skulle försvenskas så gick det inte helt enligt planen
Skåningarna bytte aldrig språk
Massiva åtgärder sattes in för att få skåningarna att börja tala svenska på 1600-talet. Men frågan är om de någonsin övergav danskan.
http://spraktidningen.se/artiklar/2010/02/skaningarna-bytte-aldrig-sprak
http://www.svd.se/kultur/understrecket/att-gora-svenskar-av-skaningar_911003.svd
Vi är ju nära kontinenten och det har nog betytt mer än Stockholms ev. inflytande.
Göteborgskan tycker jag är en skön dialekt.

Jag suger i mig detta och är född mitt i "stan" men bor nu i den mysiga lilla trästaden Alingsås sedan -96 och saknar inte Gbg iom att den inte är som den varit tycker jag.

Tyvärr tappar vi en del av dialekterna, men som tur är försöker studieförbunden anordna studiecirklar för att behålla bygdemålen. De flesta dialekterna tror jag att jag förstår dock inte en del dialekter i Idretrakten.

För att en dialekt skall överleva måste den talas i hemmet, från det att barnen är små.

Förr bodde man och arbetade i stort sett i samma stadsdel i Gbg och även dialekterna skilde sig åt men nu flyttar människor ut och in så dialekterna "utarmas" mer och mer tyvärr.

I mitt hem har vi inte talat bygdemål. Har däremot lärt mig två bygdemål på grund av mina föräldrars bakgrund.
Det uppskattas av människor när man pratar bygdemål. Vid ett tillfälle vid en landsortsstad stod jag med en kompis i korvkö och pratade bygdemål. En vänlig människa kom och pekade på bilder för att beställa korv.Då tog vi över samtalet på svenska.Gissa om hon blev snopen när vi berättade att det var svenska vi talade.

Här var det mycket intressant och matnyttigt! Har en del från Bohuslän där jag bland annat växte upp.

Min fosterbror gifte sig med en Göteborgska från Sävedalen. Hon pratade den "fina" Götebösskan inte alls i nivå med Kal!

Hur som ute på bonnvishan bodde min fosterfarfar, född i andra halvan av 1800-talet, i ett litet torp på ett rum, kammare och kök.

Här hade min fosterbror ordnat så min fostersvägerska skulle få tjäna piga och dra in några kronor till deras hushåll. På eftermiddagen hade hon kokat kaffe och frågade gamlingen var grädden fanns?

Den gamle sade: - Hu sa ta kalet där atter i skaubbet!

Meningen skall läsas med lite norsk betoning så blir det rätt. Vad gubben menade vill jag att alla kloka VS:are talar om för mig.

Vill man fortfarande höra lite dialektalt kan man åka ut på någon av öarna Orust eller Tjörn och sätta sig på en ljugarbänk och avnjuta de gamles språk.

Derude pradar dii helt annerledes. - Kan ii tale um för meg vad sum menas mä Skärhamn(Skierhamn? Ge gärna en förklaring till vad orten Skärhamns namn kommer av/från!

Skön - sjön observera att sk uttalas med sk som i sko.
Båden - båten

Till sist så var en stadsbo(Göteborgare) med en feskare ute och fiskade. Han blev bajsnödig och frågade skepparn var toaletten fanns?

Feskarn svarade: Skiid ii skoba å kast i skön!

Allt är säkert inte riktigt fonetiskt men det är så jag tycker mig ha hört det!

På tal om landskap så är skånelagen den äldsta av de nordiska landskapslagarna och den första är från 1200 - talet.
Lagen tillämpades inte bara i Skåne, utan i hela Skåneland, det vill säga förutom Skåne också i Blekinge, Bornholm och Halland. Från och med 1595 infördes den även på Gotland där den ersatte Gutalagen. Tydligen gick det trögt med lagbytet i praktiken och först 1618 började Skånelagen tillämpas på Gotland. Den är nedskriven i runskrift.
Lagen fortsatte att gälla i landskapen ända fram till 1683, då svensk lag infördes (i strid mot fredsfördraget med Danmark) i de landskap som blivit svenska. Samma år upphörde Skånelagen också att gälla på Bornholm då alla danska landskapslagar ersattes med den "Danske Lov".
Wiki
Att vi skånelänningar var väldigt noga med ordning och reda eller att vi var några riktiga gangstrar, det framgår inte