Lucia!
Bra val. Ny för tiden brukar jag försova mig på Luciamorgonen, men hade man vetat att ditt Luciatåg gick på Tvn då hade jag nog satt klockan på ringning.
Säkert en härlig syn och generöst att bjuda så på sig själv.
Lucialängtan!
Mitt minne är att bara flickor med ljust långt hår fick vara Lucia, men drömmen som det osedda barn jag var, det var att en gång få vara Lucia.
Jag hade mörkt långt hår nämligen.Trots röster i skolan så fick alltid den ljusa flickan vara Lucia.
Men så började jag arbeta på ett hem med förståndshandikappade barn och de frågade om jag ville vara tärna.
Det var ju en ära i sig och jag tackade glatt ja.
På Luciamorgonen samlades vi alla, hemmet hade utrustning som räckte åt oss alla.
Lucian stod färdig, fin och lysande.
När hon ser mig med mina mörka korkskruvar tar hon helt enkelt av sig Luciakronan och säger-du ska vara Lucia-, för en sekund ville mina armar ta emot kronan,efter alla års längtan. Men
istället hör jag mig säga.-Nej du är då den självklara Lucian.
Men tack ändå säger jag, hon gav mig en varm blick, det blev varmt i mitt bröst av glädje.
Så gick vi från rum till rum och sjöng för de små stackars barnen. Vi sjöng i stämmor
och det lät riktigt bra. Barnen tittade med stora ögon på oss, jag tror de kände något i sina små bröst.
Än har jag inte varit Lucia, men på ålderdomshemmet ska jag rösta på mig själv, man ska aldrig kasta in handsken.....Mvh/Sunny..