Att skaffa hund!

Jag brukar säga att jag är född med hund och det finns lite sanning i det.
Mamma och pappa hade ingen bostad då jag föddes, så mormors lilla stugan med ett rum där gräset växte in i springorna på sommaren fick även ta emot mamma och mig som nyfödd, pappa låg värvad, det var krigstider.
Mammas lillebror låg döende i Lund, hans njurar slutade fungera efter mässlingen.
Det var en så svår tid, mamma fick ingen modersmjölk till mig, av sorg över lillebror och jag fick ligga i hundkorgen med mormors Vappe som värmekälla, därav min trygghetskänsla av doften av hund, sedan har hunden funnits med i mitt liv.
Detta lite av bakgrunden till mitt stora hundintresse.
Att skaffa hund kräver mycket, räkna ut ca 10-14 år av ditt liv där du ansvarar för en individ som är helt i dina händer för sitt liv, det är du som bestämmer om det blir ett bra liv.
Hundar är hundar, inte människobarn och det är hundägaren som formar vad den får för vuxen hund.
Valp eller vuxen hund?
Det finns fördelar med båda, valpen kräver enormt mycket tid, den ska göras rumsren med lätta händer och rätt energi, samt fostras.
En vuxen hund känner man inte bakgrundshistorian eller ursprung på, men man ser hur den blev som vuxen.
Tik eller hund? Samma där , men jag anser att tikar är lättare som förstagångshund, hanhundar blir svårare vid könsmognad, tiken har löpen som många anser jobbigt med golvtvätt mm.
Ras? kanske den viktigaste frågan av alla. -Vilken ras passar dig och din livsstil-?
Vad kostar det att ha hund förutom tid? Det skriver jag om i nästa inlägg. Mvh/Sunny

En hund kostar beroende på ras eller blandras allt från 3000kr till 20.000kr. Man ska absolut kontrollera att hunden inte kommer som insmugglad valp eller från valpfabrik från utlandet. Tikarna avlas på tills de dör.
Det bästa är en valp som fötts upp i hemmiljö och socialiserats med vuxna, barn och andra djur.
Alla hundar ska vara vaccinerade och ha någon form av hälsokontroll innan den säljs.
Är du nybörjare välj inte den blygaste och minsta i kullen, ej heller den mest på sig och tuffaste. Jag skulle välja en mitt i kullen.
Många tror att småhundar är lättare att ha , men ofta ju större hund ju lugnare.
Är man riktigt stor måste man vara snäll. Kolla vilka hundar som gläfser mot stora hundar.
Hundar får max lämnas ensamma i hemmet fem timmar, men valpen max någon timme.
Vallhundar passar inte så bra i lägenhet i stan, ej heller draghundar och jakthundar, de får inte utlopp för all sin energi och kan bli riktiga huliganer.
Vissa raser är mycket intensivare än andra och därför är valet av ras kanske det viktigaste.
Men som Zesar M. säger det handlar mest om ägarna om hunden får problem, ilska, rädsla, oro och stress triggar hundar. En lugn energi är viktigast.Att slå en hund är helt förkastligt oavsett....Mvh/Sunny...

Som alltid ett klockrent inlägg, att ha husdjur är ett stort ansvar och det gäller att veta vad man ger sig in på, det är inga leksaker.

Sorgligt med alla djur som sitter för omplacering, det är oftast impulsköp, fel tid, fel ras, fel boende.
Så vansköts hunden, både med uppfostran och brist på motion och stimuli, pälsvård, kloklippning och veterinärbesök för vaccination och undersökningar som bör göras..
Barn och hundar lämnas i överhettade bilar och går en plågsam död tillmötes, man vet inte vad hunden bör äta. Choklad och vissa nötter samt lök är livsfarligt bla.
Så har vi alla dessa nya fästingsjukdomar, samt att hundar liksom människor får sjukdomar av alla sorter, så en riktigt bra försäkring, samt att man vet att det finns bra vård inom rimligt avstånd är ett råd jag ger.
Att stå med en akut sjuk hund mitt i natten och ha 20 mil till djursjukhus är ingen höjdare.
Nu kanske allt detta får dig att tänka om kanske låter det negativt?
Men jag har själv avstått resor, besök,nöjen, äta ute mm,mm för glädjen som hunden ger. Det är näst människofamiljen mitt livs glädje, så många underbara individer och så mycket skoj vi haft.
I början köpte jag mest renrasiga hundar, flest Collie, de sista har varit omplaceringar med olika problem, som man arbetar bort med lugn sans och rätt energi.
För mig är en lycklig hund min lycka, så nog har jag fått mycket lycka genom livet med alla dessa hundar, jag svarar gärna på frågor.....Mvh/Sunny..

Ibland undrar jag om det inte skulle finnas "körkort" för djurägare.

Finns det inte för att skaffa barn så kommer det nog aldrig att finnas för att köpa hund.
Så hemskt mycket pengar inblandade. Men jag tror folk får upp ögonen för smuggelhundar mer och mer. Minns lille grabben här i stan som fick gå och avliva sin vackra Samojedvalp som kom från Ukraina tror jag, papper förfalskade och rabies risk på honom.
Stackars lilla valp och pojke. Hunden var frisk, men vi får in nya parasiter, fästingar, sjukdomar och faran för rabies finns.
Hundar som statusprylar, respektingivande hundar är ett skit, därför får vissa raser så dåligt rykte.
Pitbull, Amstaff,Schäfer, Dobermann, Rottweiler, mfl raser. Men det är fel ägare tyvärr.
Men vissa raser behöver ett fastare handlag och träning för att bli så bra det går.
Att leka kurragömma i skogen med en glad hund är en höjdare.
Räkna med två timmars motion sammanlagt på alla rastningarna på stora hundar, det absolut minsta.
Mvh/Sunny...

Jag fick en fråga från en mycket hundrädd kvinna för ca ett år sedan och det tänkte jag skriva lite om(om ni ursäktar min skrivlusta)
Man får aldrig nonchalera en hundrädd människa och tex säga-men han är inte farlig -tex , det är respektlöst.
Så är det så att folk struntar i koppeltvånget och släpper sina hundar lösa ändå, då kan det vara bra att ha lite tankar i huvudet om man som extremt hundrädd möter en lösspringande hund, ja för oss alla andra också.
Oftast vill de bara hälsa och nosa. En glad hund viftar på svansen och kroppen krumbuktar sig, den har huvudet högt och kan se glada ut.Flaxa inte med armar, eller skrik , titta inte på hunden gå med rak rygg förbi.
Kommer en morrande hund på stela ben huvudet sänkt stanna, titta enbart runt efter ägare, gäspa gärna, det ger en signal om en människa som inte går i fruktan.Stå lite bredbent kräv utrymme med kroppsspråket.
Kolla omgivningen var kan du ta vägen om det är en hund på skala 10, en port, ett träd.
Dra ned jackärmar över händerna och går hunden till oprovocerat angrepp försök om den anfaller framifrån att chocka med ett knä i bringan, det ger några sekunder. Faller man av angreppet skydda nacken med armarna som förhoppningsvis har några ärmar till skydd.Då är det dags att ropa med grov röst på hjälp.
Detta är en extremt ovanlig situation oftast anfaller de ens hund om de är en tia i aggression.
Till tröst kan säga att jag bara mött två sådana hundar genom hela livet på promenader med hund. Det finns en i mitt område och jag kollade hans promenadväg och går aldrig hans väg.
Att lära sig känna igen hundars kroppsspråk är viktigt för alla.Mvh/Sunny...

Vilken lektion jag fick om hundrädsla.
Verkligen bra och lärorikt. När jag var 35 år bröt min allergi ut under värsta pollensäsong och då sysslade jag med orientering/fjällvandring mm och jag var enormt hundrädd.
Ett ordentligt trauma när jag var 3 år satte spår för livet.
Hur många gånger har jag inte på kalfjället mött lösspringande hundar med en ägare i släptåg som ropat att hunden är snäll!
-Nå jag har kommit långt i detta och rädd är jag inte om ägaren är med.

Senast i går mötte jag en yngre kvinna med lösspringande hund i ormrikt område och jag som cyklade uppskattade inte att hunden kom emot mig som hade full fart på cykeln. Stannade förstås och inväntade kvinnan och hade cykeln mellan mig och hunden.
"Han är snäll"-säjer kvinnan! Han vill hälsa!
Jag vill inte hälsa och kan inte ha nära kontakt med pälsdjur pga astma/allergi!

Tror Du att jag blir mindre sjuk av en snäll hund svarar jag!

Du verkar inte ha klart för Dig att hunden skall vara kopplad den här årstiden när Du inte har en väldresserad hund tätt intill Dig säjer jag.

Du befinner Dig i ett ormrikt område! Vill Du att hunden skall bli biten? Det finns minst två ormar inom synhåll upplyser jag.

Hon säjer att hon inte är från trakten-Ok säjer jag det förstår jag!


Hunden förblir okopplad......

Jag tror att det är koppeltvång nästan överallt men jag är inte bergis.

Jo, jag tror det också, men visst slarvas det grovt med detta i naturen då djuren har ungar har det alltid varit koppeltvång.men ändå ser man lösa hundar då.
Undantagen är väl jakthundar och fågelhundar?
En del hundar kan backa sig ur koppel, slita sig, rymma från trädgårdar mm. Men de flesta skulle inte gå till anfall det ska till mycket för en hund ger sig på en människa. Men ofta är det vanskötta och slagna djur eller rent sjuka hundar som anfaller. Men jag tror alla upplever obehag då en stor hund kommer rusande emot en lös.
En liten hund hur arg den än är kan man hålla lågt ifall den skulle hugga. Man skrattar åt små hundar som hänger i byxbenen, men det är inte så roligt om det är ett litet barns ansikte.....Mvh/Sunny...

Frågan om när en valp ska tas ifrån sin mamma böljar fram och tillbaka, 8-10 veckor. Nu har man gått tillbaka till åtta veckor som lägst, nio veckor skulle jag säga.
Vad behöver man ha till valpen? Kanske en filt med mammans doft, där råder olika uppfattningar.
Ett bra valpfoder, rejäla skålar och hållare för stora hundar.
Rostfritt är bra, men en tung keramikskål är bra om hunden har skålen på golvet.
Ett koppel, till valpar passar bäst ett halsband och ett koppel.
Jag har till mina stora hundar tyckt att ett halvstryp och läderkoppel varit bäst. Halvstryp sitter löst på en fostrad hund och kan med snabb korrigering ge snabbt resultat, ett litet ryck i sidled.Helstryp ger bara hunden starkare halsmuskler och är det en hund som drar så funkar det inte alls.För Labrador finns Labradorkoppel som sitter helt löst.
En klotång, i början får valpen bara lukta på den, sedan lyssna på ljudet, sedan nudda klon. På mörka naglar är det svårt att se pulpan. Det kostar bara 200kr hos vet. att klippa.
I djuraffärer finns ibland denna tjänst, men tänk på att de inte har samma kunskap, en pulpa kan blöda rejält.
En bädd, det är skillnad på alla hundar var de gillar att sova. Men en valpbädd är att rekommendera, i djuraffären har de råd om bästa bädd för den lilla valpen.
Några små leksaker gjorda för hund, nallar och liknande har farlig stoppning och ögon som kan fastna i halsen.
Bajspåsar, ta alltid upp efter din hund.
Kam eller borste beroende på ras. Vänj in valpen med alla redskap.
Hundschampo.
Viktigast av allt, en god försäkring.Man vet aldrig vad som händer. Mvh/Sunny...

Att få en valp rumsren tar tid och arbete. Valpar tagna tidigt på våren får oftare urinvägsinfektion, vilket kan visa sig att de droppar och gnyr.Sök veterinär.
Ta bort alla mattor, begränsa ytan valpen får vistas på. Själv sov jag vid ytterdörren på en madrass första månaderna. Bor man på markplan går det oftare snabbare, tikvalpar blir snabbare rumsrena är min åsikt.
I regel har de hos uppfödaren redan fått kissa ute och på gräs.
När de sovit tar man valpen och lyfter ut den, ge beröm om den gör sina behov. Likaså efter lek, de trissar ofta runt lite så har man tur hinner de ut.
Tidningar tycker jag bara förskjuter rumsrenheten, man får torka första tiden.
Men med tålamod och beröm så ska en valp vara rumsren senast vid halvåret.
Att bli arg tjänar inget till, det fördröjer bara processen.
Det lönar sig aldrig att bli arg på en hund, det är en triggande energi som förstärker istället för bryter beteenden.
Vill man kan man belöna med en liten godbit då de gjort ifrån sig ute, kalkon är mager belöningsgodis finns i 2% fett. Så ta upp efter din hund alltid. Mvh/Sunny....

Det är ett stort ansvar att skaffa både en liten valp eller kattunge. Det finns bra "skolor" för detta och det borde alla nyblivna djurägare ta till sig.

Ja , men mycket sker på impuls och det blir inte bra.
Då dyker de där konstiga allergierna upp och djuret ska omplaceras, sommarkattens öde känner vi alla.
Ja det finns ju i många länder luckor att lägga oönskade barn i , så olämpligheten hos människan att ha barn och djur är stor.
Fördelen med kattungar är att de är rumsrena från början. Jag arbetade ju i DRIS och nappade upp många kullar från hittekatter, de satt på lådan så fort de kunde se och gå....Mvh/Sunny

Det viktigaste är att man har den bästa sanden och mat anpassad till kattens ålder, jag handlar Pussy Ultra Kompakt och Hill`s Healthy Ageing och gänget mår alldeles utmärkt. Jag har kollat med veterinärer och de rekommenderar detta foder men det finns andra som är likvärdiga. Det finns mycket billig skit i livsmedelsaffärerna som man bör undvika, många snålar på de små och slösar på sig själv, ofattbart iom att även om kattmaten verkar dyr så räcker en påse länge och då blir det billigt i längden och man slipper veterinärbesök.

Hills,är bra foder.
Jag resonerar som så att även om mina hundar är familjemedlemmar så är de också min enda hobby just nu. Efter stroken så orkar inte hjärnan med teater, bio, konserter som förr, jag lägger pengarna på hunden istället.Mitt foder kostar 700kr för 12 kg , det går åt 6dl per dag, så får hon godis i form av 2% fettsnål kalkon.
Labradorer är ju lite sega, så de blir lätt överviktiga.
Läste någonstans att först användes den kraftigare typen av Labrador att dra hem näten då isen varken bar eller brast, därav simhuden mellan tårna.
men simhuden till trots är nog vatten det värsta min dam vet, man blir ju våt!
Jag hoppas på totalförbud att lämna hundar och barn ensamma i bilar om så bara för fem minuter.
Mvh/Sunny

Haha, mina små "vräker" i sig ca 2 dl per dag, riktiga matvrak. bra mat gör att de inte behöver så mycket iom att alla viktiga näringsämnen finns i fodret, de bajsar mindre också när inte det som händer med billigt mat rinner rätt igenom.

Ja så är det, de billiga fodren har för mycket säd i sig och det tas inte upp så bra, går rakt igenom.
Men ser man på naturen så är magen det bästa, råttor har mycket frö mm i magen, liksom vommen är bra hundmat om man lagar själv, vilket är det absolut bästa. Men krångligt.
Mina katter gick bara i en slags sand.
Inget annat dög, men den var bra, allt blev klumpar bara att ta upp.
Jag tror inte Ella blir så gammal oavsett, jag övertog en sjuk hund som valsat på fyra ställen, en stor operation innan hon var året, hon hade missbildad livmoder, kronisk öroninflammation, samt annat som tog tid att få ordning på.
Våra djur har det gott, vi gör det bästa för dom. Vad kan man mer göra? Mvh/Sunny...

De har inte bett om att komma till oss och det är den bästa omsorg som gäller så länge de lever.

Speciellt de husdjur som andra tröttnat på och andra förbarmar sig över.
Sommarkatter och hundar på hundstall.Många tror det är en kul pryl som man kan roa sig med ett tag, sedan då man tröttnar så får andra ta hand om deras leksaker.
Men det är så med så mycket nu för tiden, tänkte på alla 1000 tält de lämnade på Bråvalla i svineri.
Läser just nu en så intressant bok om barnuppfostran, varför mycket gått så fel, varför ofta barn tar över kontrollen över sina föräldrar,hotar och bestämmer.
Husdjuren har nog åkt med på det tåget, -jag vill ha- utan ett långt planerade för ett djur som kanske lever i 10-20 år.
Inget ger så mycket som att se harmoniska hundar med glada ägare. Mvh/Sunny...

Lite tankar om raser!
All planering att skaffa en hund kräver mycket arbete att ta reda på vilken ras som passar familjen.
Stor hund, liten hund, långhårig, korthårig, vad ska hunden ha för funktion? En familjemedlem eller för jakt tex.
All avel kan bli överdriven och skada djuren , dessa raser med hoptryckta nosar som blockerar andningsvägarna.
Modet är en bidragande faktor till att djur far illa, sk modehundar.
Bland missbrukare var schäfern länge en sådan ras.
Nu har vi Pitbulls som ska inge respekt.
Så dessa småhundar sk. accessoarhundar, där någon kändis så som Paris Hilton varit Chivavvans statuspryl.
Alltid går det mode i allt, även i hundar.Då Lassiefilmerna gick skulle alla ha en Collie och de liksom schäfrarna blev sönderavlade, Schäfrarna går på hasorna sk räkstjärtar. Colliens psyke blev dåligt, man avlade på alla tikar oavsett psyke beroende på efterfrågan.
Vissa hundar fäller mycket hår , andra måste klippas och trimmas.
Även om man köper en Pudel behöver man inte styra ut den med lustiga frisyrer en enkel lammklippning duger bra och de ser ut som hundar.
Storpudelns klokhet och harmoniska psyke gör den till en mycket trevlig hund med rätt fostran. Att den inte fäller är också bra.....forts följer....Mvh/Sunny...

Det kräver planering när man skall välja vilken ras man skall skaffa, undrar om alla tänker på detta?

Nej, tyvärr.- Söt valp- tuff hund- osv är oftast felet.
Då många väljer sin fösta hund kan det bli hur fel som helst.
Så börjar hunden visa upp sidor som man inte kan stävja, så får man själv oro och fel energi som ger hunden signaler att ta upp ägarens energi, så är man inne i ett ekorrhjul.
Valpkurser kan vara bra, men det finns så många metoder att man lätt blir förvirrad, en säger så , en säger si. Ungefär som med barnuppfostran.
Bestämd, lugn energi är det viktigaste, regler och fasthet.
Det finns bra böcker som ger råd om hur man läser av en hunds kroppsspråk och om olika rasers egenskaper.
Jag tar hellre en hund som inte är så utseendelockande men med ett stabilt psyke.
En liten hund som otrimmad ser märklig ut är -Lhasa Apso-, men då den klipps ner blir en liten massiv och käck hund. Jag har pratat med tre ägare som säger att det är en toppen ras.
De hänger med på promenaden , är ganska modig vid möten med större hundar , inte så där skällig som många småhundar är.
De flesta Spaniels är trevliga, men ofta ganska svåra att få att gå fot, kanske beroende på deras jaktanlag.
Jag vill slå ett slag för Labradoren senare samt de Retriever raser jag känner till. Men allt är bara min erfarenhet i mitt eget liv med hund.
Conrad lorenz har skrivit en bra bok om hundar som heter just- Människan och hunden- kan rekommenderas....Mvh/Sunny..

Labrador och Golden är nog mina favoriter.

Förr fanns inte dessa raser på min hundkarta alls.
Feta Labradorer var avskräckande.
Jag hade ingen erfarenhet av Labbar. När man lärt känna rasen inser man vilka underbara hundar de är.
Kan man klara deras matglädje och inte ge efter så kan de vara riktigt på språng.
De finns i två typer jaktlabrador som är betydligt smäckrare än den grova Labben.
Eftersom den i regel är så mjuk och snäll så ska man inte låta barn topprida dom, utan lära barnen att visa respekt för hunden.
Golden är en piggare ras, men oftast mjuk och i rätta händer en riktigt trevlig hund.
Labradorer älskar oftast att bada, utom vissa undantag, hihi.
Minns en stor lyxbåt som gled fram till slussen i Söderköping, på däcket låg två gyllene Labradorer. På en brygga dök en schäfer gång på gång i kanalen. Då utbrast husse-kolla era badkrukor hur det ska se ut- så alla Labbar älskar inte att bada.
Ofta ser man annars en badande Labbe eller Golden i ett gyttjedike, med en förtvivlad matte eller husse som inte vet hur de ska frakta hem lerklumpen. Mvh/Sunny

Skotträdda hundar!
Nu firar vi snart nyårsafton med fyrverkerier som tjuter och smäller. För många hundar blir det första kontakten med detta elände.
Fler och fler får problem med skotträdda hundar. Valpar kan dö av skräck.
Vi känner de som har jakthundar som är fyrverkerirädda.
Många plågas av detta smällande, djuren som gått i ide, dementa på hemmen väcks upp. Traumatiserade från Krig, babysar,sjuka på lasarett.Så våra husdjur.
Min hund är inte skotträdd, men den förra var mycket skotträdd efter milleniumfyrverkerierna.
Vi fäller persiennerna, har en radio på, samt TVn med ganska högt ljud just kring klockan 24.
Vi gör inga tecken utan är som vanligt, tittar inte på hunden ifall hon ser på oss för att kolla om det är farligt.
Vi klappar henne inte, utan låter allt vara precis som vanligt.
Man ska aldrig ömka hundar.
Med förra hunden fick vi åka iväg, motorväg mellan två städer.
Kaffekorg och godsaker till oss alla, ensamma satt vi på en öde mack mellan städerna, där vågade hon gå ut och kissa.
Jag tror vi hade mysigast av alla, varmt och skönt i bilen, bra musik och härligt kaffe. Halv två tystnade eländet.
Jag minns Nyåren hos mormor, den sprakande spisen, kyrkklockorna som ringde in nya året. Mormors hund Sippa sov gott i hundkorgen. Snön låg vit och allt var rofyllt och fint.
Vissa saker var bättre förr....Mvh/Sunny...Gott Nytt År förresten till er alla!

Fyrverkier kan vara ett elände, här är det förbud i innerstan och det är bra tycker nog alla.

Så bra Lasse!
med tanke på alla era trähus i centrum. Att det ska vara så svårt att fixa ett gärde där alla får smälla en timme.
Min systerson fick in en raket på sin ballong, det hade gått illa om de inte varit hemma.
På fyllan händer många olyckor dessutom.
Men synd om alla rädda hundar,men -jag- går alltid före omtanke...Mvh/Sunny..

Idag är det sport att träffa både hundar och människor med raketer.
Det blir snabbkissande hela nyårshelgen för hunden :)
Här är det bomber och granater - huka er gubbar och kärringar :)

Många affärer har också slutat att sälja fyrverkerier, bra trend.

Ja jag hörde det!
Bra!! Budskapet går fram. För miljön är det helt gräsligt, tungmetaller mm. Skräpet ligger kvar till sommaren. Jag tackar och bugar alla som slutar sälja fyrverkerier.....Mvh/Sunny..

Berättelser om hundar!
En vänlig medlem bad mig i ett vänligt mail att berätta mer om hundar och lite gamla hundhistorier har vi väl alla som haft hund på lager, roliga, sorgliga och allmänt underhållande?
Jag hade en god väninna som jag gick hundpromenader tillsammans med. Vi hade båda Collies, så vi pratade mycket hund.
En dag hade hon varit och permanentat sig, kostsamt på -80 talet. Men hon skulle på fest den helgen och varje hårstrå låg på plats. På kvällen skull hon rasta Millie och gick ut på fälten utanför vårt område. Det började ösregna och Millie stack sin kos. Maggan såg henne fara omkring runt träden i skogsbrynet. Hon ropade, hon bad, hon skrek och grät- snälla Millie kom- hiiiit- Inget hjälpte, hon stod där i ösregnet.
Dränkt som en råtta och håret i stripor kom hon hem. Där satt mannen i godan ro. -Varför letade du inte efter mig- skrek Maggan förtvivlad.-Jag trodde du mött hundmänniskor och stod och pratade- sade mannen. -Två timmar i ösregn - grät Maggan.
I nypermanentat hår?- Håret hade nu börjat krulla sig igen som det gör utan föning. Hans kommentar var. -Ja lockarna är då kvar, så vad är du arg för-?Millie fick han bada och torka. Hon var nöjd och somnade gott efter timmar i frihet. Mvh/ Sunny som själv stått där med feber och ropat på en hund i skogen som hoppade som en känguru döv och blind för en febersjuk matte.

Haha, vilke pärs.

En sardinmacka!
Jag satt vid telefonen och väntade på att min man som reste i jobbet skulle ringa klockan åtta som han brukade göra.
Den lille sov gott och mina två Collie låg på sina platser och hundsov.
Jag hade gjort mig ett par sardinsmörgåsar med färsk gurka och en god bok att läsa medan jag väntade på det efterlängtade samtalet.
Klockan går och klockan går över åtta, men så plötsligt sätts en nyckel i dörren och in kommer min man. Han hade blivit klar med arbetet en dag tidigare och reste hem till en glad fru.
Efter välkomsthälsningarna undrade jag om han ville ha te och sardinsmörgås också och han var hungrig så jag gjorde lite smörgåsar till honom.
Väl inne i vardagsrummet igen så ser jag en tom tallrik på det låga bordet vid telefonen.
Ja inte var smörgåsarna i min mage i alla fall.
Men jag sade till maken då vi såg på de sovande hundarna. -Detta borde bli lätt då det gäller sardiner i tomat-. Den förstas morrhår var rena, men den andra som påstod sig sova så djupt hade tomatsås i morrhåren.
Vi fick oss ett gott skratt och lilla Lady vaknade och sträckte på sig, men visst ett stråk av skam syntes nog i hennes söta face.
Nu är de borta alla tre sedan länge, både husse, Lady och Twinkle, de är där på andra sidan regnbågsbron och kastar pinnar på de gröna ängarna....Mvh/Sunny..

Så fint Du skriver och jag riktigt ser hur stor Din kärlek är till djur.

Tack Mynta!
Jo nog har kärleken till djur varit stor, liksom till barn och gamla människor. En valp med stora bedjande ögon, barnens roliga kommentarer och äkthet. De gamlas visdom och milda ögon.
Det är också tre utsatta grupper på vår jord som många tar värdet ifrån och gör illa.
Djuren är underskattade, de är mycket klokare än människan vill ge sken av, mycket pga hennes sätt att behandla djuren.
Men det är människans dumhet som lyser då de gör sig lustiga över djuren i djurparker tex.
Människoaporna ska få mänskliga rättigheter efter en Orangutanghona på en djurpark som alltid täckte sitt ansikte då besökarna släpptes in.
Människan utvecklas på ett plan men står kvar empatiskt på samma låga plan tyvärr.....Mvh/Sunny..

Vad kan hända en hund och vad är farligt!
Det vanligaste man hör om är hundar i varma bilar och många dör en plågsam död till mötes. Solen rör sig under dagen och där det tidigare var skugga kan bli flödande solsken.
Hundar stjäls ur bilar, bilen kan stjälas, bli påkörd mm.
Choklad och lök är giftigt.
Hundar nosar gärna upp saker som är farligt, bla ormbett i ansiktet och halsen. Sök veterinär, även för getingstick i mun och svalg.
Pinnar är inte så bra leksak även om det är en favorit. Men flisor kan fastna i halsen.
Vissa grodor har ett slem som också är giftigt.
Människor som hatar hundar lägger ut gift tex i kött.
Jag tycker inte unga som nyss flyttat hemifrån ska skaffa hund.
Det borde vara alla uppfödares ansvar för att hundar kommer till lämpliga hem. Att djuret inte far illa, blir lämnade hipp som happ, ett festande där hunden utsätts för stress mm.
I havet finns giftiga alger vid vissa tidpunkter på sommaren, samt maneter som kan brännas rejält.
Att tvinga en hund bada är bara dumt, vill den inte så låt den slippa.
Trappor kan vara halkrisk, eller vissa breda springor som hundens tassar kan fastna i och knäcka benet. Undersök hemmet först och åtgärda farorna innan du tar hem din hund.
Barn ska ALDRIG lämnas ensamma med hundar, om hunden nafsar, biter barnet får alltid hunden skulden, även om barnet petat hunden i ögat eller vart stygg mot hunden.
Hunden är den vuxnes ansvar.
Lika lite som man lämnar ett barn ensam hela dagarna så ska inte en hund lämnas ensam. Vad skulle den ha för glädje av det? En vuxen tränad hund får lämnas max fem timmar ensam i bostaden.
Den gamla hunden tål heller inte kyla lika bra som en ung hund. Låt hunden sova då den gör det.
Mvh Sunny.

Människans bästa vän blir tyvärr inte så gammal som man önskar.
Mindre hundar blir något äldre, än riktigt stora raser.
Men en dag så är det dags att säga farväl. Ibland somnar hunden in hemma precis som vi också kan göra.
Men som hundägare ligger ansvaret på oss att se till hunden och inte oss själva hur svårt det än är.
Men så länge hunden äter, går ut och kissar har den livskvalitet och veterinären brukar hjälpa till med beslutet.
Orsakerna är oftast ålderdomens skröplighet och sjukdom.
Hunden kan signalera ganska bra ibland, men de mörkar bra om sin hälsa också, det ingår i deras gener för överlevnad.
En del avlivar hunden utan lugnande preparat och då går det väldigt fort. Bara minuter.
Kanylen för medlet sitter redan på plats, ges det lugnande medel först så somnar hunden lätt på det medlet först. Men det tar längre tid.
Låt hunden slippa din sorg innan det är slut, att trösta matte och husse nu är fel tillfälle. Försök vara som vanligt. Jag lovar det blir tid för tårar senare. Stryk och småklappa hunden, visa din trygghet att du stödjer tillfället.
Prata lugnt om -duktig och fin-,avskedet brukar vara väldigt lugnt, tiden stannar runt omkring.
Så när kära vännen är borta kan sorgen få porla fram i ägarens takt.
Man vet att hunden har det bra, att den inte var 10 år utan i människoår ca 80 år.Men sorgen säger min lilla kille eller tjej.
Ett hundår räknas förr iallafall som det första året 14 år, pga könsmognaden, sedan 7 år per år.
Efter 13 år räknar man det som hög ålder. Men det finns hundar som blir upp mot 17 år.
Så kan man välja hur man vill ha det, att begrava stora hundar hemma vid, tycker inte jag är bra varken för grundvatten och att man kanske flyttar senare.
På många orter finns djurkyrkogårdar.
Man kan gemensamhets kremera sitt djur med alla djur som tas bort samma tidpunkt, då strös askan på en plats som är till för djuraska.
Så kan man ha enskild kremering och få djurets aska i urna.
Många strör askan på älsklingsplatsen på promenaden, i havet om det var en badgalen hund. Någon sparar askan för att få den i rabatten vid sin egen grav.(vilket jag tror att man inte får, men jag förstår ägaren)
Det är ett stort och svårt ögonblick, man får inte samma respekt som då en människa dör av omgivningen.
Men sorgen kan vara tyngre efter ett djur som varit ens sällskap hela dagarna och varit där med sin kravlösa kärlek, närhet och djupa gemenskap.
Om du har en vän som förlorat en hund, även om du själv inte tycker det är så märkvärdigt, ge ditt stöd och låt dom få prata om sina kära vänner då de behöver. var en vän,det är en så stor tomhet efter en älskad vän.Du behövs, för ingen var så fin som just min hund.
Jag själv har tröstat mig med dikten-regnbågsbron- finns på nätet. Om jag får hjälp lägger jag in den här som sista kommentar på denna tråd om hundar, så får den avsluta tråden om våra kära vänner-hundarna- Mvh/Sunny..

Jag avslutar denna tråd om hundar och deras liv med dikten "Regnbågsbron" författaren okänd. Den har varit till stor tröst för oss alla som mist en kär vän. (Jag svarar gärna på frågor om hundar mvh Sunny)

Regnbågsbron

Det finns en bro, Regnbågsbron, som förbinder Himlen och Jorden.

När ett husdjur dör, kommer det till en plats bortom Regnbågsbron. Där finns kullar och dalar med mjukt gräs, där våra älskade vänner leker tillsammans
hela dagarna. Där finns vattendrag med friskt vatten, massor av mat och solsken som håller dem varma. De gamla och sjuka djuren blir unga och friska
igen, precis som vi minns dem i våra drömmar.

Djuren är glada och lyckliga, men de saknar någon som betydde mycket för dem, någon som blivit lämnad kvar.

Varje dag springer de och leker, tills den dagen kommer, då en av dem stannar upp, och tittar bort i fjärran. Blicken skärps, öronen spetsas och plötsligt
flyger han iväg över det gröna gräset. Hans ben bär honom fortare och fortare tills han återförenas med den han älskar. Ni möts i en omfamning som
varar för evigt. Ditt ansikte blir kysst om och om igen, dina händer smeker hans huvud som så många gånger förut och du tittar än en gång in i ögonen på
ditt trogna husdjur som så länge saknats i ditt liv, men aldrig i ditt hjärta.

Sedan korsar ni Regnbågsbron tillsammans för att aldrig mer skiljas...

Den är otroligt vacker och gripande.

Ja den är vacker och oskyldig, precis som våra kära husdjur var.
Mvh/Sunny