Dialekter och dialektord

Tråd om våra svenska dialekter och de särskilda dialektord som kanske inte alla förstår. Fyll på med inlägg om dialektala funderingar eller tips och råd.

Jag börjar lite med en ofullständig skånsk-svensk ordlista, ursprungligen publicerad av Peps Persson:

Bainen - benen
Dåren - dörren
Ella - annars
Fainen - famnen
Fali - väldans
Hina dana - häromdagen
Hinga - hennes
Jeren - bluslinningen
Juter - gifter
Kacklon - kakelugn
Knäjtana - knektarna
La - låta
Lia - tycka om
Lua - låga
Monga - munnar
Ruan - ruvan
Råg - rök
Rälihed - ngt otäckt eller opassande
Skråmbarja-kol - kol från Skromberga i NV Skåne
Skåren - skuren
Somma - somliga
Tored - torget
Vau-ill - vådeld
Vänne - uppståndelse

Ni som kan får gärna fylla på den ordlistan. Och som sagt skriv gärna mer om andra dialekter också.

/Bengt

--
Admin på Vi Seniorer

Jätteroligt med dialekter. Många av orden låter som Gotlänska.
-Unge slut o sken-,
unge sluta att springa-
o Gy så dant-
Oh Gud så hemskt-
e lita rim-
en liten rem-
dryver, dyver,tyver= druvor , duvor och tuvor-lite olika Östgötska ord, samt Pekingsnack.
Skankera= fötterna....Mvh/Sunny

Klassisk skånska är väl rullebär för skottkärra och mög för skit. Gammal historia: karln på tåget som säger till sin skånske medresenär "Ni ser ut som en spanjor" och skåningen blir förbannad och säger att "Ja, och ni ser ut som en hink mög"...

Alaja mig inte för detta!

Några ord på rättviksmål:

Rôgål – gärdsgård
Gantus – utedass
Vôstjôl – vedbod
Oskapli – väldigt
Tunglô – månen (gammaldags uttryck, numera säger man oftare ”månôn”)
Bogôlbrädô – spegel (gammaldags uttryck, numera säger man oftare ”spôjil”)
Plogällâ – sädesärla
Koppjärk – spindel
Tuttul – mjukt tunnbröd
Mjölombâ - humla

Dialekter är roligt och måste bevaras, tyvärr verkar det som om den uppväxande generationen "skäms" för detta och försöker jobba bort den. Västgötabengtsson åkte runt och bandade gamla människor och det är nog en bra idè innan det är för sent.

När jag växte upp var det vanligt att föräldrarna inte ville att barnen skulle prata "mål", så de pratade "svenska" med barnen och "mål" sinsemellan. I min grundskoleklass (jag började ettan 1963) var vi bara 2 elever av 24 som kunde rättviksmål. Under senare tid har "målet" tagits upp och man har t o m bedrivit kurser, men de som inte pratat "mål" från början får ju aldrig det rätta tonfallet. Numera är det nästan lite "status" att behärska "målet", jag har en fb-vän som aldrig chattar på annat än rättviksmål, det kräver lite eftertanke att få till det, men det är jättekul! :)

Det är jättebra om dialekterna kommer tillbaka och får lite kultstatus och bevaras för framtiden, viktigt.

Ja det är roligt med mål!
Jag kunde förr en sång på gammal Gotländska.
Jag är inte därifrån, men bodde en tid där.Tyckte man hörde både Finska, Ryska och Isländska i sången.Några strofer kommer jag ihåg.
Marsgajsten vajner hater och klajer, aogon o ojne folle me snoj.
Är = marsvinden viner, hattar och kläder ögon och öron fulla med snö.
Aogon bli rode ansnappen blou, fingrar ar stiil fast hankar our po
Ögon blir röda örsnibbar blå, fingrar är stela fast handskar är på.
Melodin är -Vårvindar friska- Mvh/Sunny..

Min dotter är sur på mig för att jag inte lärde henne rättviksmål när hon växte upp, men vi bodde 30 mil från Rättvik och barnens pappa kom från en annan del av landet, så det kändes inte aktuellt att prata mål hemma. Jag har dock accepterat dotterns önskan om att jag, om hon får barn någon gång, ska lära dem målet. :)

Det låter förhoppningsfullt och är viktigt tycker jag.

I svenskan har vi inga ord där tre vokaler skrivs ihop. Däremot har några dialekter triftonger(tre vokalers möten).
[youtube=http://youtu.be/zGUyLr8tySM]Revyn Könslaget Bristbrenna [/youtube]

Fler Skånska ord, roligt med gamla uttryck och många används dagligen.
Men ett hade jag ingen susning om: "Han hade flabben full av trynemjöl" :-)


Skånska Ord

A
abekatt

härmapa

ja dei ei ein rikti abekatt.


a' du

det menar du inte?/det

a' du, legg å.
imponerar inte på mig.

aga

åka

nu ager vi himm!


annaförtaen

andfådd

hann blaji annaförtaen.


árbejda

arbeta

nu får vi nock árbejda litta förre maden.


arra opp

reta upp

arra ente opp han hans faur ei polis!


asa

släpa, dra

kom ente asandes med sånt skid.


au ja!

allmänt skånskt uttryck

au ja, putta laugom din drul!


aven

avog, negativ

a' du, vau ente så aven.

B

balle

skinka, ändhalva

jau haur suttet så jau haur ont i ballen.


bang

rädd

når jau kom ble han allt bang.


barplatt

barfota

glytten rännor barplatt hela sommarn.


beda

beta, sockerbeta

snaurt ei de bedeti.


bia

vänta

bia litt, jau kommer.


bloa

blöda

du haur jo bloat ner hela tröjan.


C

chokela

choklad

jau elskar chokela.


D


dampen

fuktig

de ei rätt damped ude.


danske skidderö

nedsättande om danskar

din danske skidderö!


dendarrade

den där

så du dendarrade filmen igår?


dockted

duktigt

ja, dei va docket gjort.


dramare

stor sup, motsats till jamare

nu taur vi oss ein dramare!


drommel

klantig människa

du ej vell ejn jäuvla drommel


drul

lymmel

nu får du bära säl din lade drul.


drös

hög, samling

han hadde ein hel drös bedor po flaged.


dörrahull

dörröppning

stå ente där i dörrahullet, kom å sätt daj



E

eda

äta

ti jul edor vi skinka.


ei

är

ja dei ei de.


en juben

måttet två kupade händer

en juben kli, tack.


ena

ensam

nämen, siddor du där helt ena?


ettri

nervös/otålig

vau ente så ettri!


F


farlitt

väldigt

farlitt va grannt vär de ei idau.


fjåne

idiot

ja dei vau en rikti fjåne de.


flabb

mun

håll flabben pågablära!


flabba

skratta

va flabbar du för?


fleude

grädde

dei ei gut me fleude.


flua

fluga

flytta po daj flua, för här kommer de en
visping!


fröjtapåror

päron

ska vi eida lide fröjtapåror?


främmad

främmande

de kommor främmad po sönda.


fobbick

dumhuvud

sicka fobbickar ni ei!


fälleben

krokben

han satte fälleben för maj!

G

gava

gapa, gäspa

va sidder du å gavar för, gå jubba litt!


genbo

granne

han ei min genbo nuförtien.


gida

orka

a' jau gider ente.


gille

fest

på lörda blir det gille å.


glosoppa

antyder nyfikenhet

vad glor du po? haur du ätet glosoppa?


glytt/glytta sig

barn/vara barnslig

glytta dei ente!


grönfoer

grönsaker

får vi inget grönfoer ti mauden?


gömme

kurragömma

vi lekte mest gömme när jau vau glytt.

H

hafa etter ånnen

kippa efter andan

jau rännde så jau haffa etter ånnen.'


henka

följa med

ska du henka me?


hialös

otålig

vau ente sau hialös.


hoed

huvud

stort hoed å lided vidd.


holla

grop, håla

vicken holla kröb du udifra?


hopatoad

tilltrasslad

mors gaurn va helt ihopatoat.


hossorna

strumporna

tau pau dei hossorna!


hutta

kasta

nä den rälia sauken kan du hutta.


hällörad

religiös

han haur gåttsta å blitt hellörad.


hänne

där borta

hänne där finns det gott om hylle.


I

igen

kvar

nu haur jau bara hundra spenn igen.


igna

hissna/inte våga

det ignar i magen!


ikarne

ekorre

i skoven sir man ikarnar.

J

jidder

problem

va jiddrar du nu me?


jorbär

jordgubbar

ti misommar edor vi jorbär.


jörna

hörna

jau bor hänne där på jörnet.


K

kagehus

bageri,konditori

hon jubbar po kagehuset.


kamma daj

skärp dig

a´du gå å kamma daj!


ked

trött på

nä, nu ei jau ked å daj!


klaryen

glasögon

jau minns ente vaur jau la klaryene.


klyddig

besvärlig

klydda ente mer me de!


korvalua

korvkiosk

jau går hänn ti korvaluan å edor


kryllhårad

lockig

hinnes onge ei helt kryllhårad.


kyd

kött

de kyded kan man jo ente eda.


L

lack

sur

jau blir så lack!


lase

trasa

ge maj lasen så ska ja torra boret.


limmenad

läsk

mormor bjö po limmenad.


lojn

lögn

nä, de ei lojn!


lubba

springa

vi lubbade hela vägen him från skeolan.


lynt

lugnt

a'de ei lynt!


långflabbad

snopen

darr ble han allt långflabbad.


lässa

lasta, lägga upp

läss ente opp för myed på tallärken.


M

mallme

malmö(huvudstad!?)

ej du varklien fråun mallme?


maud

mat

go maud, myen maud å mad i rättan ti.


mavad

proppmätt

ente ein bid ti. jau ei helt mavad.


millevitt

hela rasket

ja du kan få hela millevitten för en tia.


mojan

mamma

mojan! vaur ei du?


muggig

möglig

muggigt brö dei ei ente gott.


möed

mycket

drick opp de som ei för möed så ei resten
lagom.


mög

smuts

ti helgen skau vi feja ud all mög.


möghong

skithund

jävvla möghong!

N

nabo

granne

nabon för ett sånt liv.


nimm

praktisk/lätt

de vau väl inget. det vau nimmt.


nock

nog

nä, nu får de vau nock.


nällad

otålig, angelägen

jau ble helt nällad när jau så daj.


nätt

varsamt

ta de så nätt me min lile påg.

O

offer

mes

ja skratta du baura ditt offer.


osse

också

tau me maj osse.

P

pannehår

lugg

dei vau ein tösabid me pannehår.


pantofflor

potatis

di dummaste bönnerna får di största

panntofflorna.



piba

lipa, kvittra

va piber du for?


pibesill

lipsill

Dei va en redi pibesill dei.


pittöyd

vindögd

han vau pittöyd så de förslo.


pjalleri

trams

va ei dei för pjalleri?


putt

irriterad

han ble putt baura jau putta ti han litta.


R

rabbemos

rotmos

rabbemos de kan ja li!


redig

duktigt, riktigt

ja dei ei en redig tös!


ricka

rubba, vicka

dei va en rickig stol dennahär.


rullebör

skottkärra

a' himta rullebören ei du snäll.


running

cirkel

ja de vau som en stor running.


ruva

sårskorpa

vicken stor ruva du haur!


rälig

ful, stygg, otäck

de vau ein rälig påg som to vår katt.


S

sammedant

likadant

ja de ei sammedant ihuppa.


sidda

sitta

haur du ingenstans å sidda så kom hid å stå.


skitt

smutsig, dålig

dar va så skitt att ente ens soen gick in.


skrualös

tokig, från vettet

ei du helt skrualös, tös.


skubba

springa/skolka

jao skubba från skolan idau.


sladd

slagit

haur du sladd di i hoedet?


snudan

ansiktet

dei va mitt i snudan dei!


sort

svart

når han blir arg bler han sort i synen.


stabo

stadsbo

dei syns ju långa vejar att han ei stabo.


sylten

hungrig

nu ei jau riktit sylten.

T

tannamagare

tandläkare

dei ei dags att gå till tannamagaren.


titt

ofta

dei ei ente titt man ager ti köpendanmark

numera.


tolla

träsko

tau po di tollorna så vi kan gå.


trynemjöl

snus

han hade flabben full å trynemjöl.


töj

kläder

litta nytt töj skulle ente vau dummt.


tönn

dum

ei du rent tönn?


U

ude

ute

nä nu ei du reint ude å reisor!


uga

vecka

nu ska vi po semestor en uga.

V

vid

vit

ein liden vid kanin.


visping

geting

hahn haur blett stucken å en visping.


vrövvel

snick-snack, dumheter

lyssna ente po sånt vrövvel!


vämmelmavad

äckelmagad

ente vi mauden, jau ei vämmelmavad.


Å

ålahoe

dumhuvud

du ei ett riktet ålahoe du.


åsse

också

sautan åsse!


Ä

ännavänna

vända upp och ner

allt var precis som ännavänt.


Ö

örla

yra/irra

va örlar du nu om?

Ojdå, det gäller att ha parlör om man skall snacka med gänget, hehe.

Nej det är inga problem med det :-)
Danne Stråhed-När En Flicka Talar Skånska
http://www.youtube.com/watch?v=1ihbUqyCNNY
[youtube=http://youtu.be/1ihbUqyCNNY ]Danne Stråhed[/youtube]

Mitt ex hade släkt i Ystad och jag hade inte en suck att hänga med, pust.

Vi har ju tillhört ett annat land och även om vi Skåningar skulle försvenskas så gick det inte helt enligt planen :)
Skåningarna bytte aldrig språk
Massiva åtgärder sattes in för att få skåningarna att börja tala svenska på 1600-talet. Men frågan är om de någonsin övergav danskan.
http://spraktidningen.se/artiklar/2010/02/skaningarna-bytte-aldrig-sprak
http://www.svd.se/kultur/understrecket/att-gora-svenskar-av-skaningar_911003.svd
Vi är ju nära kontinenten och det har nog betytt mer än Stockholms ev. inflytande.
Göteborgskan tycker jag är en skön dialekt.

Jag suger i mig detta och är född mitt i "stan" men bor nu i den mysiga lilla trästaden Alingsås sedan -96 och saknar inte Gbg iom att den inte är som den varit tycker jag.

Tyvärr tappar vi en del av dialekterna, men som tur är försöker studieförbunden anordna studiecirklar för att behålla bygdemålen. De flesta dialekterna tror jag att jag förstår dock inte en del dialekter i Idretrakten.

För att en dialekt skall överleva måste den talas i hemmet, från det att barnen är små.

--
dubbeltur

Förr bodde man och arbetade i stort sett i samma stadsdel i Gbg och även dialekterna skilde sig åt men nu flyttar människor ut och in så dialekterna "utarmas" mer och mer tyvärr.

I mitt hem har vi inte talat bygdemål. Har däremot lärt mig två bygdemål på grund av mina föräldrars bakgrund.
Det uppskattas av människor när man pratar bygdemål. Vid ett tillfälle vid en landsortsstad stod jag med en kompis i korvkö och pratade bygdemål. En vänlig människa kom och pekade på bilder för att beställa korv.Då tog vi över samtalet på svenska.Gissa om hon blev snopen när vi berättade att det var svenska vi talade.

Här var det mycket intressant och matnyttigt! Har en del från Bohuslän där jag bland annat växte upp.

Min fosterbror gifte sig med en Göteborgska från Sävedalen. Hon pratade den "fina" Götebösskan inte alls i nivå med Kal!

Hur som ute på bonnvishan bodde min fosterfarfar, född i andra halvan av 1800-talet, i ett litet torp på ett rum, kammare och kök.

Här hade min fosterbror ordnat så min fostersvägerska skulle få tjäna piga och dra in några kronor till deras hushåll. På eftermiddagen hade hon kokat kaffe och frågade gamlingen var grädden fanns?

Den gamle sade: - Hu sa ta kalet där atter i skaubbet!

Meningen skall läsas med lite norsk betoning så blir det rätt. Vad gubben menade vill jag att alla kloka VS:are talar om för mig.

Vill man fortfarande höra lite dialektalt kan man åka ut på någon av öarna Orust eller Tjörn och sätta sig på en ljugarbänk och avnjuta de gamles språk.

Derude pradar dii helt annerledes. - Kan ii tale um för meg vad sum menas mä Skärhamn(Skierhamn? Ge gärna en förklaring till vad orten Skärhamns namn kommer av/från!

Skön - sjön observera att sk uttalas med sk som i sko.
Båden - båten

Till sist så var en stadsbo(Göteborgare) med en feskare ute och fiskade. Han blev bajsnödig och frågade skepparn var toaletten fanns?

Feskarn svarade: Skiid ii skoba å kast i skön!

Allt är säkert inte riktigt fonetiskt men det är så jag tycker mig ha hört det!

På tal om landskap så är skånelagen den äldsta av de nordiska landskapslagarna och den första är från 1200 - talet.
Lagen tillämpades inte bara i Skåne, utan i hela Skåneland, det vill säga förutom Skåne också i Blekinge, Bornholm och Halland. Från och med 1595 infördes den även på Gotland där den ersatte Gutalagen. Tydligen gick det trögt med lagbytet i praktiken och först 1618 började Skånelagen tillämpas på Gotland. Den är nedskriven i runskrift.
Lagen fortsatte att gälla i landskapen ända fram till 1683, då svensk lag infördes (i strid mot fredsfördraget med Danmark) i de landskap som blivit svenska. Samma år upphörde Skånelagen också att gälla på Bornholm då alla danska landskapslagar ersattes med den "Danske Lov".
Wiki
Att vi skånelänningar var väldigt noga med ordning och reda eller att vi var några riktiga gangstrar, det framgår inte :)