Bevis på det okända

Det pågår ständigt ett sökande efter bevis på att vi inte är ensamma i universum. Många påstår sig ha sett tefat, utomjordingar, blivit bortförda och undersökta. Ett välkänt fenomen är dom runda ringarna i sädesfälten som skall vara ett bevis på att tefat har landat där. Hur skulle ni göra om ni ägde att tefat och kunde flyga vart ni ville i universum. Skulle ni landa på en planet där ni upptäckte intelligent liv och parkera på en bondes sädesfält enbart för att förstöra hans skörd och levebröd för att sen flyga hem. Vore det inte mer logiskt att försöka få kontakt med dom som bor där och byta föremål som bevis på mötet. Ett annat sökande är att bevisa t.e.x att storfot existerar genom att leta efter fotspår. Ni minns säkert historien om hur man kan bevisa att en Elefant har varit i kylskåpet, för då är det fotspår i smöret. Kanske man även kan bevisa att Gud som skall vara allestädes närvarande finns om man hittar hans fotspår på smöret i kylskåpet. Letar ni seniorer efter bevis eller har ni sett något tecken som tyder på att det finns något som vi inte än känner till i närheten av där vi lever?

Haha du är fyndig och rolig du. Fotspår i smöret. Mönstren i sädesfälten har man väl avslöjat?
UFON tja vad vet man? Konstigt om vi vore helt ensamma i universum. Men vi har nog inget att ge dom, vi har väl förgiftat denna planeten så de blir nog bara sjuka om de tar något härifrån?
Gud tror man på om man vill, liksom Nessie, Bigfot, Storsjöodjuret, sjöjungfrur mm. Människa vill ha något icke bevisat, hon vill inte vara det enda och utan hopp.Det är inte så underligt egentligen.
Programmet-det okända- blir sämre och sämre-, det har överlevt sig själv.
Alla kan väl inte ha spöken? Jag undrar varför de trivs bättre här , än på andra sidan. Det känns inte som någon trevlig plats i så fall om de knallar omkring här alltid? Ja det där förstår jag mig inte på ändå, så bäst att stänga näbben....Mvh/Sunny..

Ett intressant fenomen! Bara den som tål att se och uppleva får göra det-enkelt. Ingen vill väl ändå påstå att det inte finns något oförklarligt.
Om jag inte trodde på någon form av fortsättning när livet på jorden är slut så skulle jag inte inte ens vilja leva för det är väldigt jobbigt att just leva och göra allt arbete fastän jag egentligen enligt expertisen skall ta det lugnt....

Livet är just det vi fått för att göra det bästa av det och i det ingår en hel del - naturligtvis att inte beröva sig livet för då är man "rökt".

"Det okända" - det känns som om det är överspelat det programmet men den som betvivlar att det finns något kan ju lämpligen söka upp Borgvattnets prästgård och uppleva en natt just där.

Var och en blir salig på sin tro!

Nej Mynta, det törs jag inte. oavsett om jag aldrig upplevt något övernaturligt? Hm eller har jag det fast jag aldrig tänkt på det? Sett några konstiga saker , men inte tagit upp det i medvetandet,
Men en tro på mycket mer har jag. jag säger precis som du annars skulle jag inte härda ut alla plågor och saker man bara måste igenom i vården.
Just nu glädjer jag mig så åt det lilla barnbarnet som ska komma, föräldrarna är 43år och trodde aldrig det skulle bli något. Hon kommer vilken dag som helst nu, så jag måste kämpa på.
Ja livet är en märklig historia som man aldrig blir klok på?
Vi har Löfstad slott här med många spökhistorier, grabbarna var stygga i ungdomen,. de åkte ut med oss tjejer dit och slängde av oss, så åkte de en bit och vi sprang gallskrikande efter.Hihi inte snällt gjort...Mvh/Sunny..

Håller med Mynta - var och en blir salig på sin tro, och det är ju totalt ointressant att försöka övertyga någon om något.

På min gård har under de senaste ca 7 åren flera personer, utan att vara förvarnade och helt oberoende av varandra, haft diverse upplevelser. Skillnaden är att några (inkl jag själv) tror på sina ögon och öron, medan andra absolut inte tror på sina. :) Min ena son, som är den största skeptiker man kan tänka sig, är lustigt nog den som har haft den tydligaste och starkaste upplevelsen av oss alla. Men han tror INTE på det han upplevde. :) Så som sagt, var och en blir salig på sin tro. :)

jag tror att det TV-programmet och dessa "medium" bara är business och humbug.

Jag tror att eftersom vi under uppväxten har hört berättelser och sett filmer och TV-program om spöken, så har vi fått ett hjärnspöke som omvandlar alla ljud och bildglimtar som vi inte kan uppfatta riktigt vad det är. Så omvandlar hjärnan det till något övernaturligt och spöken, inget konstigt alls med detta, det är bara så vi fungerar.

Min tro om det finns liv på andra planeter är att det vore konstigare om det inte fanns. Även om vi är ensamma i den här galaxen så finns det otroligt många galaxer i vårat universum. Nu är det flera som har börjat tro på att det även finns oändligt många universum. Vatten, byggstenarna och avståndet till en sol som är nödvändigt för liv är även det oändligt många. Däremot så är vi ensamma om att tro på bibelguden för den har några gamla gubbar fantiserat ihop här på jorden, så den boken har ingen läst på alla dom oändliga ställen i universum som även har kommit längre i sin utveckling än vi stakars vidskepliga människor. Så det vore ett stort steg i vår utveckling om vi träffade några som kunde berätta sanningen om människans skapelse och utveckling. All tro skapar konflikter och om vi kunde starta om vår historia utan Gudar så skulle vi redan leva i ett paradis här och nu.

Tur att jag tillhör superrealisterna som varken tror på spöken, tomtar, troll, gud eller något annat vidskepligt.

På tal om flera universum.

Parallella världar är en matematisk konstruktion för att försöka förklara (matematiskt) konstiga fenomen inom kvantmekaniken som man inte förstår.
Men fantasin kan ju kittlas.

I kvantmekaniken används idéer om parallella världar (PV). PV förklarar (åtminstone matematiskt) en del konstigheter inom kvantmekaniken. En liten(!) partikel kan i ett givet ögonblick ha t.ex. två lika sannolika utvecklingsmöjligheter, säg att färdas antingen (?) åt höger eller åt vänster. Vad gör den atomära partikeln? För att lösa detta problem utan att man komplicerar situationen så tänker man sig att partikeln gör bådadera! Observera att detta handlar om mikrokosmos, den atomära världen, med mycket små partiklar, som vi inte kan se eller med våra sinnen och vår erfarenhet förstå. Alla modeller är mer eller mindre endast matematiska konstruktioner.
Nåväl, partikeln går åt höger in i vår värld men samtidigt går den åt vänster in i en annan parallell värld. Dessa världar är helt (?) oberoende av varann och det finns ingen möjlighet till kontakt mellan världarna.

Kanske finns det ett universum i det ena av ditt köksbords ben? Det skulle vara möjligt.
Teorierna omfattar allt från två till oändligt många PV.

Människans hjärna ger oss en outtömlig förmåga till att fantisera hejdlöst om verkligt och overkligt.
Att tro på spöken lär vara en rest från forntiden, då det gällde att vara vaksam mot faror som fiender och rovdjur om man befann sig på okänd mark.

Jag är mera öppen för upplevelser.Även om de varit få. Alltid vid sömn. Men mamma och min syster var synska, mamma dessutom Kristen på äldre dagar. Syrran har nu blivit troende och då lagt de ockulta åt sidan.
Jag har alltid haft en stark Gudstro, men den är jordnära och som man skulle säga hemsnickrad. Jag har mitt tempel i naturen och hjärtat. Går sällan i Kyrkan.
När pappa dog sade mamma att han skulle hämta henne. Hon dog samma dag som han med fyra år emellan.Hon hörde honom hela tiden och pratade med honom. Det var en tuff kvinna ingen velig typ.Det finns mycket mellan himmel och jord som vi inte vet än, varken vetenskapligt,eller andligt.
En av våra mest kända komiker sade innan han dog. -Livet är det konstigaste jag varit med om-,jag instämmer....Mvh/Sunny

Instämmer med Dig Sunny - det är märkligt detta Livet.
De som försöker vetenskapligt förklara allt ger jag inte mycket för eftersom ännu har ingen till 100% klarat att ge förklaringen.

Ett märkligt fenomen är ju att kunna "stä blod" och jag känner faktiskt läkare som fått tillkalla den hjälpen när inget annat fungerat.

Jag tycker det är bekvämt att kunna känna av vissa fenomen.
Väldigt bekvämt faktiskt.

Spännande Mynta.
Jag har också en gåva, men jag pratar sällan om den, vill inte få grus i.
Jag har en mycket nära relation med djur, de dras till mig, speciellt hundar och katter, men även fåglar. Jag har räddat många. Men det är jag som får av den gåvan. Jag är inte trygg nog att prata om den andra.
Stämma blod hörde jag om vid en period, märkligt, intressant och lite fascinerande...Mvh/Sunny...

Humleman! han kanske fick vad han förtjänade?
Många har upplevelser av olika andlig natur.En del obehagliga, en del välgörande. Det är ett område som många väljer hålla tyst om, andra inte tror på,men vetenskapen har väl inte å andra sidan visat så stort intresse av detta.
Man kan ju bara gå efter vad man själv varit med om dessutom.
NDU har man väl forskat på, jag har själv läst många böcker i ämnet. Ljuset i tunneln,mfl.Mvh/Sunny