I morgon kväll kommer del 2 av 3 i SVT: Del 1 kan ses i SVT-play, vilket jag gör. Övriga delar kommer jag att spela in och se i efterhand.
Serien har blivit mycket uppmärksammad i Tyskland, då den sändes i mars i år.
Se den!
För den som är intresserad vill jag rekommendera en dagbok i två band av Viktor Klemperer.
Det finns flera dagböcker skrivna. I stort sett alla som utkommit i bokform är mer eller mindre bearbetade i efterhand, så även Anne Frank’s. Första utgåvan hade hennes far redigerat kraftigt, sedan har en annan upplaga utgivits som är trogen ursprungliga texten. Det finns många obearbetade dagböcker som ligger i arkiv och väntar på forskare.
Victor Klemperer skrev dagböcker, och hans dagböcker 1918 till 1959 finns utgivna i 6 band. Ett urval av dessa omfattar hitlertiden 1933-45. Detta urval i två band heter ”Intill slutet vill jag vittna”. Det är ögonblicksbilder och texten har inte utsatts för bearbetning i efterhand.
”Intill slutet vill jag vittna” är just en beskrivning av nedstigningen till helvetet.
Det är en av de mest gripande böcker som har skrivits i Tyskland detta århundrade och anses av många vara den främsta skildringen av vardagslivet för en jude i hitlertyskland.
Vardagslivet skildras med stor detaljrikedom. Man får följa hur terrorn mot judar escalerade från bagateller och obehag till utplånande.
Mellan 1935 och 1942 utfärdades mer än 2000 förordningar mot judarna. Förtryckets vardag berövar dem människovärdet.
Många av förbuden är verkligen myggstick, som förbudet mot att köra bil (december 1938), förbudet mot att telefonera (augusti 1940), förbudet mot att köpa blommor (mars 1942), förbudet mot att hålla husdjur (maj 1942), förbudet mot att spela grammofon eller lyssna på radio (juni 1942) och förbudet mot att köpa glass (augusti 1942).

Victor Klemperer (1881-1960) var jude men konverterade 1912 till protestantismen, för nazisterna var han dock bara en jude.
Han deltog som frivillig i första världskriget. Efter kriget fick han tjänst som professor i romanska språk vid Dresdens Tekniska Högskola.
År 1906 gifte han sig med en arisk kvinna Eva Schlemmer. Eva lämnade aldrig sin Victor, många andra gjorde det motsatta.
Hans deltagelse i världskriget och hans äktenskap med en arisk tyska utgjorde ingen garanti för säkerhet men det placerade honom långt bak i kön.
Paret Klemperer bodde i Dresden under hela tiden. I Dresden bodde vid hitlers maktövertagande 4675 judar, i feb -45 fanns av dessa 174 i livet, och alla dessa var ingifta judar.
13 feb -45 fick Klemperer en skrivelse att han skulle deporteras. Men natten därpå började de allierades ödeläggelse av Dresden genom bombning. Klemperer överlevde bombningarna och i kaoset efter kunde paret Klemperer fly.