Jag startar min lilla höstberättelse så får vi se om några skrivsugna hakar på?
Min pappa ringde en morgon,det var en vacker höstdag. Han visste att jag var ledig och barnen var i skolan.
-Vill du följa med på en höstutflykt till Stjärnorp slottsruin med omgivningar, det blir vi tre, mamma har kaffe och smörgåsar med och vill vi äta kan vi göra det utmed vägen- sade han.
Ja jag hade lite mycket i skolan,just då en tenta i veckan som kom.
Men det vore trevligt att ensam åka med sin mamma och pappa precis som i barndomen , utan barn och blomma(gubbe).
Solen sken och mammas och pappas ansikte lyste upp då de såg mig. Jag hade klätt mig i mitt nya svep som var gult.
Höstlöven singlade sakta till marken då vi gick på grusgången upp till slottsruinen.
Mamma stannade och sade,-jag måste ta ett kort på er, ni är så fina i solen-. Vi kramade varandra och skrattade mot kameran, pappa och jag. Plötsligt drog en kall vind genom hjärtats innersta vrår,tanken att detta var ett ögonblick som
en dag skulle endast vara ett minne. Så var det då jag fann korten som min syster och jag delade upp för två år sedan, där stod vi med armarna om varandra pappa och jag.
Någonstans är vi så där glada i mitt hjärta, kortet står på en hylla vid min säng. Jag ler tillbaka ibland till kortet.
Höst, men solen når ändå in i mitt hjärta....Mvh/Sunny

Min son (då 4 år) kom hem från dagis med en teckning och en egen dikt om hösten:

Bladen blir gula och röda
Jag brukar vara ute och leka
Ibland regnar det och ibland är det sol.

Jag älskar barns dikter!
De är då klarsynta, precis som det är!
Mvh/Sunny

OK Sunny Här är mitt näbb i alla anspråkslöshet.


LASTEN


De gråa höstmolnen
över det mörka havet
bjuder upp till dans

havet skakar på sin klänning
veck efter veck
fräser mot stranden

den herrelösa farkosten med sin abstrakta last
skakar i sin grundvalar
slungas av vågtopparna mot klippan
lasten dunstar bort i rymden i cyberrymden
följer farkosten ned i bråddjupet.

Frågor att ställa?

Vad handlar dikten om ?
Kan titeln ge någon ledning?
Vad är diktens motiv ?
Har dikten någon speciell bakgrund?
Vad är diktens känsla och stämning?

Någon/Några som tror sig ana svaren?

Ditt stormiga liv och din last !

Hösten började här idag. Ihållande regnande och mörker.
Annars är höstens inledning väldigt mycket plock med äpplen, varav det mesta tyvärr bara ska köras till återbruket ("tippen"). Därefter kommer den tristaste delen av året, senhösten. Mörkt och ruggigt, regn och blåst - usch så gnälligt det låter - å andra sidan kommer jag inte så långt ifrån Örebros landsbygd dit en stockholmare kom en gång och sa "Vackert väder idag!", bonden tittade upp, och sa: "Ja, just NU ja" - nej, men det "gnället" är tyvärr faktum också. Dock får man ju göra det bästa av situationen, mera inomhusaktiviteter av olika slag och passa på de tillfällen höstvädret ändå är lite nådigt att vara ute.

/Bengt

(Fler borde skriva något om hösten, klicka på "Svara" och skriv.)

Hösten är ännu inte här hos mig men den kan anas och jag hörde just nu på Mittnytt att det är ovanligt varmt för årstiden. Nja det är lite regn i luften och mörkt och i går köpte jag 100 värmeljus för att fylla på förrådet.
Ett säkert hösttecken är emellertid min resa till vackra Söder och i packningen då finns svartvinbärssaft, krusbärssylt och svartvinbärssylt-bär från egen odling. Inga tillsatser annat än det elände som kommit ovanifrån!
När vemod blandas med stor glädje då liksom skär det sig-så gör det för mig i just dessa tider.
Inom loppet av 14 dagar är det två svåra begravningar att minnas och två underbara födelsedagar att fira!

Glädjen prioriteras och nu lyfter jag liksom mig själv tillbaka till den morgon jag ligger vid fönstret på UAS och har en underbar liten välskapt dotter på armen-det hade varit regn och mörker när jag kommit in på natten och nu liksom öppnade sig himlen och en solstrimma kom in just på oss!

En höstdag så gul....det var även en sådan dag jag mötte min stora passion och nu nynnar jag på visan jag skrivit-en höstdag så gul Du kom in i mitt liv-blev glädje, blev sång , blev musik......

Hösten.


Nu byts i naturen vårens milda pastellfärger till en expressionistisk tavla.
Ljuset försvinner tidigare på kvällarna och kommer senare på morgnarna. Allt oftare får levande ljus lysa upp och värma inomhus. Den som har tillgång till braskamin kan mysa framför öppen eld med kvällsmåltiden.
Hur länge människan haft tillgång till elden finns det helt olika uppfattningar om. Den senaste teorin säger att människan först kunde kontrollera elden för ca 300 – 400 tusen år sedan. Sedan har elden och människan varit följeslagare på gott och på ont.
Allt eftersom tycks naturen efter en färgsprakande inledning dö. Men var lugna, den går bara till vila för att efter vinterns köldkram obevekligen åter leva upp med frodig grönska och efterhand prydas med färgklickar av fantasirika blommor.
På våra breddgrader kan vi bara förundras över dynamiken i naturens skiftningar.
Till hösten hör också stormarna. Stormarna drivs av temperaturskillnaden i luften vid polen och vid ekvatorn. Den skillnaden är som störst på hösten och tidig vinter. Då sitter vi inomhus och kurar och känner oss små inför naturkrafterna, och små är vi. Framåt jul börjar vi nostalgiskt längta efter snö ... "I'm dreaming of a white Christmas
Just like the ones I used to know "...
Framåt november börjar hösten kännas tung, vintern är på väg med kyla och ishalka. Just då är det lämpligt att fira Mårten Gås. Ahhh, denna ljuvliga Svartsoppa ... tända ljus ... sommarminnen ... samtal om livets villkor ...
Ja, inte behöver vi ha långtråkigt på denna dynamiska jord..

Hösten har för mig gjort ett rejält statusmässigt uppsving under senare år. Förr tyckte jag hösten var trist och vemodig, sommaren hade alltid passerat alldeles för snabbt, och plötsligt var det höst igen och så fasansfullt långt till nästa vår.

Numera njuter jag av hösten och den höga klara krispiga luften, suger så länge jag kan på höstkaramellen, och när hösten till sist obönhörligen är över tar jag ett mentalt skutt mot våren, ignorerar och hoppar över vintern, och tänker ”snart är det påsk!”

Jag gillar också hösten, fram tom nyår är det ok, men januari och februari fram till mitten av mars är pust och stön, då kan man gå i ide i väntan på vitsipporna.

Jag glömde alla höstvirusen. De står liksom regnet-som spön i backen-, med feber, huvudvärk, ögon som svider, halsont och hosta.
Men oj så mycket fint och intressant ni skrivit, stämningsfullt, tänkvärt och fakta.
Min mamma skrev en liten dikt då jag föddes i oktober, minns bara första versen, delar med mig av den, sedan Alvedon och sängen.

När höstens stormar ven
då solen in i hjärtat sken
i oktober mamma fick
en liten flicka med sol i blick. Mvh/Sunny/ med sol i blick och feberyra/

Höstens färger - så vidunderligt vackra. Naturen smyckar sig i färger innan den går till ro. För att vakna till liv igen i annan årstid. "Autum leaves" passar att lyssna till.

Hösten är - trots färgprakt - för mig längtan. Längtan om dagar vid azurblått medelhav. Att följa flyttfåglarna på deras färd till annat viste - så fantastiskt att drömma om.

Medan jag drömmer lyssnar jag till Tove Janssons "Höstvisa". Tänker på hösten ur ett annat perspektiv. Fint det också.

Så fint skrivet av alla!
Ska vi begränsa tiden per ämne till en vecka tycker ni?
Det är kanske en bra tid så alla hinner plita ner sina rader?
Trådarna blir så bra i ämnena.
Som jag ser det så har Bengt och jag valt ämne och Lasse står på tur.Lycka till! Mvh/Sunny.

Nej, "Skriv om"-trådarna får ligga tillgängliga som andra forumtrådar. kommer alltså att gå att skriva längre fram också. Vi har ju en del medlemmar som sällan är inne, så det kan komma ett och annat senare med.

/Bengt

Höst.
Inte är det höst redan? Septemberdagen kan fortfarande vara varm som en sommardag. I trädgården finns inga höstfärger. Gräsmattan behöver fortfarande klippas. Och i rabatterna lyser blommorna i rött och gult.

Höstterminen har börjat. Skolor och kurser har kommit i gång. Det har också höstens första förkylningsvåg. Apoteket skyltar med hostmediciner och näsdroppar. Och jag laddar upp, för säkerhets skull.

Höstkläder och höstmode skriker tidningarna om. Inte vill jag ha tjocka jackan med pälskrage i sensommarvärmen. Jag försöker hålla sommarkänslan kvar med bara ben och lätta klapprande skor.

Bara några dagar till. Åtminstone över den septemberdag som är min födelsedag. Så att vi kan sitta ute och äta tårta. MIN månad är ingen höstmånad.

Inte än i alla fall.
Karolina