Jag är same och mitt första år i skola var på Nomadskolan i arjeplog. Detta var ett internat för nomad-same-barn.Jag hade fått vistas på skolan under ett helt år eftersom mor under jul-lovet legat på sjukhus i havandeskaps förgiftning och jag varit tvungen bli kvar på skolhemmet. Redan en vecka före skolavslutningen hade jag startat packningen av mina tre väskor. Kvällarna hade varit svåra att slappna av insomnandet dröjde alltid långt in på natten. Under året hade jag blivit storasyster och jag skulle för första gången få se min lillebror som blivit fem månader gammal.Spänningen var så stor och för en 7-åring nästan olidlig. Så kom äntligen den stora dagen och jag hade inte fått en enda blund under natten som varit.Mor och far hade anlänt och hade med sej en blå babybag som innehöll den underbaraste lilla svarthåriga baby som tänkas kan. vi hade tränat på en pjäs som vi skulle spela upp för föräldrar. Plötsligt så kom jag bara inte ihåg den text jag lärt in och skräcken att inte få följa med mor och far för den skull fick mej att börja gråta. Far rusade fram till mej och lyfte upp mej i famnen och frågade vad som hände och jag berättade om min rädsla. Den lättnad jag kände då han sa att han skulle ta mej med vare-sej rektorn skulle godkänna eller ej min prestation kan jag fortfarande minnas. nästa minne av den dagen är när jag vaknar i baksätet på pappas bil och vi ska börja packa båten som ska föra oss till sommarvistet högt uppe i fjällen, en plats som heter falisjaur. Jag sitter på resväskorna från skolan då mamma kommer och sätter min lillebror i min famn. Vilken lycka jag kände då. I båten höll jag krampaktigt i min bror och jag lyssnade till musiken som vågorna mot båten sjöng. Så lycklig den sommaren blev då jag äntligen fick lära känna lillebror. // Laila

Vilken fin berättelse.

Fantastisk berättelse, jag fick tårar i ögonen. Berätta gärna mera om hur det är att vara same i Sverige, visst är ni urbefolkningen och vi andra är invandrare?

Tack för din berättelse. Ser fram emot flera.

Fin och gripande berättelse!

Vem är förvånad, suck.

Jag brukar kolla på Oddasat vid tillfälle, då lär sig även en göteborgare lite om vad det handlar om.