Idag hände en jättelik seriekrock på Tranarpsbron vid Östra Ljungby, ca 100 fordon är inblandade.
Länk: Sydnytt - Tre omkomna i jättekrock
Det var en kombination av mycket halt väglag och tät dimma vid olyckstillfället.

Frågor som dyker upp: Hur kör vi egentligen? Är sådant här nödvändigt, eller skulle det kunna förhindras?

I Trafikförordning står i paragraf 15 bl.a.:
Utöver andra fall som anges särskilt skall förare hålla en med hänsyn till omständigheterna tillräckligt låg hastighet
2. när sikten är nedsatt på grund av ljus- eller väderleksförhållandena
9. vid halt väglag
Följer alla fordonsförare denna paragraf idag? Jag svara nej på det, och undrar mer; följer någon bilförare den paragrafen idag? Anpassar vi kanske bara hastigheten efter vad skyltarna säger idag?

/Bengt

Vi har nog svårt att själva ta på oss ansvaret i trafiken. Skyller alltid på vägarna (Trafikverket) eller vädret.

Vi kan ofta säga, jag e' så glömsk, jag e' så oteknisk,
jag är inget bra på ---(vad det nu är).

Men den som t.ex. får en sladd på bilen, säger nästan aldrig att det berodde på föraren själv, utan skyller på halkan.
Istället borde hen säga: Jag körde för fort, tur att jag inte mötte nån, jag hade kunnat orsaka en dödsolycka.

Tyvärr är jag inte förvånad över olyckan. Det diskuteras så mycket om hastigheter och hastighetsgränser så det är lätt att tro som du, Bengt, att vi kör efter skyltarna och inte efter omständigheterna.

Det borde vara självklart att man kör långsammare när det är halt, dimmigt, ösregn eller mörker. Varför gör vi inte det?

Och viktigast av allt: Håll avståndet! Hade alla på E4 kunnat stanna inom siktsträckan eller innan framförvarande bil så hade olyckan aldrig behövt hända...

Visst är det viktigaste att hålla avstånd till framförvarande fordon samt anpassa hastigheten efter rådande sikt och väglag.
I kväll körde jag hem i snöyra och snörök, fick en bil bakom mig som höll ett avstånd av ca. 20 meter, vi körde i 70 km/t. Irriterande, jag gick ut mot vägkanten och rev upp lite snörök då ökade bilen bakom avståndet.

Jag har varit yrkeschaufför (buss) i nästan 25 år och i takt med att bilarna har blivit ”trafiksäkrare” så har bilisternas körsätt förändrats till det sämre, oavsett årstid. Mörker och regn, står det 90 på skylten så körs det minst 90, samma sak på vintern. Folk tycks tro att det som står på skyltarna är minsta tillåtna hastighet. Och hålla avstånd, det begreppet existerar inte.

Jag vill inte påstå att jag är världens bästa förare men att anpassa farten efter väderlek och underlag är för mig en självklarhet. Att jag har klarat mig från olyckor kan bero på det tankesättet, men också på ren tur för det har varit nära ett par gånger. Vintertid hade tidtabellen en väldigt låg prioritering, det viktigaste var att komma fram till slutmålet. Visst var det en del som hade synpunkter på det, men de flesta uppskattade att man tog det lugnt.

En annan sak som jag inte begriper är varför inte folk kan åka lite tidigare, såväl med den egna bilen som med kollektivtrafiken. Följande konversation uppstod ofta på vintern:

Passagerare: du skulle ha varit här för 10 minuter sen och nu hinner jag inte med tåget
Jag: har du sett väglaget
Passagerare: Det är snö, men det står i tidtabellen att bussen ska vara här xx:xx

I ett sådant läge är det bara att svälja nästa kommentar och be personen att sätta sig så att det inte blir mer försening.

Sen har vi de förare som gör allt annat, utom att koncentrera sig på körningen, prata i mobilen, SMS:a och t.o.m. raka sig (den killen borde ha gått upp tidigare).

Och den nya lagen, som gäller fr.o.m. 1/1 2013, om godkända vinterdäck eller likvärdig utrustning på drivhjulen på fordon med en totalvikt över 3,5 ton, är det framhjulsdrivet måste det finnas även på bakhjulen, tror jag inte kommer att ha någon större effekt på trafiksäkerheten. Kravet gäller däremot inte tillkopplat släp.