Min 42:a skolavslutning står nu inför dörren.. och de senaste åren har dessa urholkats allt mer.Skolverket bestämmer vad som är tillåtet att sjungas i kyrkan och vad en eventuell präst får säga dvs inget får vara religiöst eller anspela på kristendomen.Psalmsång och välsignelse har vad jag vet inte skadat någon hittills, eller varit i propagandasyfte.. utan mer en högtidlig stund med tradition i kyrkorummet .Uppenbarligen har vi olika Gudar som saknar acceptans och flexibilitet..istället för att närma oss varandra så skärmar vi oss.
Nu kontrolleras alla avslutningsprogram minutiöst, så att reglerna följs till fullo.. vår kulturella frihet blir allt mer begränsad.
Om ett år lämnar jag skolan för gott... och minns alla fina stunder som varit.. men med frågan "Vart är vi på väg?"

Det låter sannerligen som att du har varit med om många avslutningar vid det här laget. Intressant att få följa utvecklingen! Men samtidigt sorgligt att göra avkall på alla traditioner... Jag tror dock att allt går i vågor, precis som oceanen har vågor, och jag hoppas att tron kommer ha en betydelse även i framtiden. Livet kan bli så tomt utan. Men frågan är om det verkligen måste vara en tro på en specifik Gud eller om det är tron i sig som är det viktiga.

Skall på skolavslutning nästa vecka. Mitt barnbarn går ut 1:a klass. Spännande att se hur den genomförs.

Det blir säkert en fin upplevelse för dig att få vara med på barnbarnets första avslutning.Eleverna är små guldkorn som skänker så mycken glädje vilket i ögonblicket får oss att glömma allt som kan upplevas negativt.Min skola kommer att ha avslutning i en av stadens kyrkor med uppträdanden av elever på olika sätt och tal av rektor....
Hör gärna av dig om din upplevelse blev positiv!