Aftonbladet har nu reportage om Romernas situation i sina hembyar. Titta , läs och begrunda. Detta är deras liv, barnens situation.
Jag har sett det redan för tio år sedan, dessa filmer. Finska Romer från Pingstförsamlingarna i Finland åkte med hjälpsändningar redan då. TV visade filmen - de röda stövlarna- bla.
Se barnens ögon, mammornas förtvivlan på de leriga sluttningarna. Säg sedan att de inte har orsak att tigga i Sverige. Mvh/Sunny

Denna filmen visades på svt för några år sedan, det är svårt att förstå varför det kan bli så illa så fort.
"Det byggdes för 25 år sedan för att göra slut på slummen som romerna bodde i och kallades Paradise Hotel. Något paradis är det inte längre men trots detta deklarerar många boende sin kärlek till kvarteret."
Hotell Paradiset

-Få bo med andra laglydiga medborgare-? Jag orkade inte se mer än fyra minuter tills den kommentaren kom.
De sjuksköterskor som jag känner som var på de rumänska barnhemmen såg hur samhället utestängde Romer från allt. När jag var i Kroatien har de ordnat arbete åt Romerna, det fungerade så bra, det är att inkludera dom i samhället se dom som människor och inte demonisera hela folkslag som är rätt väg.
De är dessutom inte en homogen grupp, de kommer från olika länder och har olika hud och hårfärg.
Att bli särbehandlad som en sämre sort ger ofta effekter av uppror. Men nu handlade det om Aftonbladets artiklar om Romerna som kommer hit. Se gärna- de röda stövlarna-.
På barnhemmen i Rumänien var de flesta barnen Romska, de var alla sexuellt utnyttjade och misshandlade. Personalen var Rumäner de sk laglydiga medborgarna.
Utsatta grupper måste ha talesmän och kvinnor. Taikons var en sådan med sina böcker om Katitzi bla.....S

Det är så fruktansvärt äckligt när det ligger människoskit överallt som dessutom sprider sjukdomar, på fb är bilder på barnens skateboardbana i Malmö bla. som använts som toalett, nu är det vår och barnen vill ut och skejta men det går inte.
Kommunerna får ställa ut bajamajor, det måste bli billigare än sanering.
Det är väl inte så farligt att tycka att var och en tar hand om sin skit men däremot så gör det stor skillnad för alla.

Här i området låter folk sina hundar göra ifrån sig på skolgårdens gräsmatta. Fimpar, snus och nyårets raketer.
På Bråvalla gjorde ungdomarna sina behov i tälten som invandrare fick städa det tog tre månader innan det var sanerat.
1000tals övergivna tält fulla av allt möjligt.
Där fanns bajamajor, duschar, mattält, vakter, polis mm. Men det hjälpte inte alls.
Men har man ingen sophämtning, inget arbete, så hur ska de kunna renovera?
Fasader av betongblock kan de väl inte skyllas för att ha smutsat ner ändå? I Kroatien efter kriget och kommunismens fall stod det sådana 8-10 vånings byggnader överallt i samma skick. Det har nog med infrastruktur mm att göra, än människor utan fungerande el, vatten , avlopp och sophämtning att göra.Det finns mycket som behöver göras i alla sammanhang.../S

Det spelar ingen roll, det är ingen annan som skall behöva ta hand om det. Jag håller på att spy bara jag tänker på att jag skulle peta i det och det är ingenting jag "unnar" någon annan heller.

Jag har alltid extra påse med och tar upp efter andras hundar, pga att vi har så dåligt rykte ändå.Fast cigarettfimpar är värre för miljön, även snuslallar. Men visst grisar folk ner.
Vi gick i den vackra botaniska trädgården i Linköping dagen efter studenten. Där var 100tals engångsgrillar, champagneflaskor, krossat glas,spyor, mm onämnbart, så visst kan de grisa ner människor inte tu tal om det.
Här i ett samhälle förfasade de sig en del då första flyktingbaracken skulle fyllas- En dam med bred Östgötska(så vi låter) - vi vill inte ha folk som kakkar på våra trappor-,vi fick skämmas livet ur oss för dessa enfaldiga bybor. Jag menar det beror på vem som talar i regel.....S

Jag vet inte hur vi kom in på bajs efter -Aftonbladets reportage- om Romernas situation. Därför väljer jag att avslutar jag här..../S

En synpunkt från dagens Aftonbladet.
Moderaterna i Stockholm efterlyste enklare regler för att avhysa människor från kåkstäder och läger inne i stan.
Som ett brev på posten kom indignerade reaktioner. ”Moderaterna har tappat bort människorna”, sa Miljöpartiet.
På ett år har antalet boplatser ökat från 14 till 44. Det räcker med att gå genom centrum för att se förslumningen: ett läger i Observatorielunden, sovande på trottoarerna. En bekant berättar om ett dagis som stängdes för att dess sandlåda fått tjäna som toalett.
Man går förbi lägren, man passerar en tiggare på trottoaren. Hon sträcker fram en mugg.
Om jag skänker en slant, hjälper jag henne då till utbildning, arbete, att komma bort från lägret?
Nej, slanten befäster snarare ett socialt förhållande: du där nere, vi här uppe.

Den röd-grön-rosa alliansen som styr Stockholm har bestämt att avhysningar ska ”undvikas i största möjliga utsträckning”. Det är en frashumanism som mest syftar till att slippa ta ställning. För när det gäller tiggarna finns inga enkla och alltigenom goda beslut.
Den röd-grön-rosa alliansen säger att kommunen ska erbjuda alternativt boende om inte avhysning går att undvika.
Kommunerna bör ge tiggarna socialhjälp. Det sa ­Soraya Post, nu EU-parlamentariker för FI, när jag ­talade med henne förra ­vintern.
Men Sverige har inte ­ansvar för andra länders medborgare. Den dag vi ­säger att vi ansvarar för ­rumäner upphör medborgarskapet att vara meningsfullt. Det finns inget land som åtar sig att sörja för andra länders medborgare.
Så vad är lösningen?
Svaret bör romska ledare ge.

Tiggaren på trottoaren är fångad i omständigheter det är hart när omöjligt att ta sig ur – för individen! Bara ledarna kan säga hur deras folk ska söka befrielse, ty befrielsen finns inte på svenska trottoarer.
Jag tror att ett tiggeri­förbud skulle bidra till frigörelse för romer i Rumänien. Tiggeriet här befäster sociala och kulturella mönster - där. Slanten i tiggarens mugg skänker tillfällig lättnad men förstärker den osynliga fängelsemuren runt henne.
En solidaritetsfond för dem som kämpar för att d­eras barn ska få gå i skola ­­­i hemlandet skulle göra nytta, till ­exempel.
Stöd gärna, men kampen måste romerna föra själva.
Stockholm
Peter Kadhammar

Jag tror allt handlar om med vilka glasögon och ögon man ser på saker och ting.- Att hjälpa på plats- har blivit ord för -fri från ansvar och medmänsklighet-.
Romerna är förföljda i alla länder, de lever i evig förföljelse precis som judarna.
Idag såg jag fyra katter bajsa i barnens nyss tinade sandlåda.
Men handlar Romernas situation om bajs?
I samhället utanför stan där folk var så rädda för att asylsökande skulle kakka på deras trappor, av detta bajsprat blev det ingenting, jag tror att det är billig propaganda.
Det är fritt för alla att åka ner till Rumänien med nödsändningar och hjälpa på plats.
Jag använder inte andras inlägg från någon blaska utan formar mina egna tankar kring min egen moral och etik.
Nu är jag för sjuk för att åka dit och jobba på plats. Men att de i sig själva skulle vara en sorts sämre människor det är alltid så det börjar.
Jämförelser med råttor, kackelackor osv avhumaniserar dessa människor och bereder väg för förföljelse. Överfall på Romerna som tigger ökar. Man får tänka på att hat är största giftet för människans sinne..../S

Så här börjar tråden. Aftonbladet har nu reportage om Romernas situation i sina hembyar. Titta , läs och begrunda.
Nu plötsligt skrivs det, jag använder inte andras inlägg från någon blaska. Om man vill hjälpa dom som har det svårast här i Sverige så är det dom utförsäkrade, dom i steg tre, människor som får jobba utan ersättning och inte tillåts att få sitta med en mugg och samla in pengar till sig själv.
I den gruppen sker det många självmord, vilket är en bra måttstock om man vill veta vilka som i verkligheten har det svåraste livet. Sen borde vi ha en insamling till dom på äldreboenden där kaffet har dragits in av ekonomiska skäl.
Det finns fattiga människor som har det svårt i många länder och tiggarna är långt ifrån dom som har det svårast,
men vi borde kanske börja med att hjälpa våra egna medmänniskor och barn.

Vilka är våra, jag trodde i min enfald vi var människor allesamman. Att ställa svaga grupper mot varandra är inte rätt.Allt prat om bajs i sandlådor osv, ska bara avhumanisera dessa fattiga människor.
Ja aftonbladets artikel var en utgång till mina egna tankar om Romernas situation.
Deras barn är lika hungriga, fryser lika mycket, varför skulle det vara mindre än att en i Sverige gör det?
Vi är en jord, en mänsklighet, lider en del av oss, lider vi alla.
Jag har skrivit om hur dålig vården är i Sverige, mm. Men jag ser inte så snävt utan inkluderar allas lidande i vår tid på jorden.../S

En liten historia från 1959 och min tid som ung sjöman. Första hamn vi kom till utanför Europa var Rio De Janeiro. Av chiefen varnades vi för att, hur gärna vi än ville, så skulle vi inte ge någon tiggare en slant. Vi fick ingen förklaring så jag tyckte att dies crouseiros, ca 1/2 öre, kunde jag gärna ge den där stackars unga tiggande grabben. Men jag hann knappt ge grabben slanten förrän jag omringades av en mängd tiggarungdomar, den ena större och mer påträngande än den andra. Kommer inte idag ihåg exakt hur jag slingrade mig ur dilemmat. Men situationen har etsat sig fast, ger man till en kommer det snart tusen till.

Då 1959 fanns det inga favelor(kåkstäder) i Rio. Nu finns där ju många mer eller mindre kriminella. Och tittar man på tiggarnas utveckling i Sverige så är det väl inte så särskilt långt kvar till att vi även här har en form av favela.

Det är ju väldigt konstigt att tiggarna kommer hit från Rumänien då det sägs att Rumänien fått en massa miljoner från EU. Detta i syfte att de(Rumänien) skall förbättra situationen för romerna där. Kan inte EU jobba hårdare för att lösa situationen inom Rumänien? Någonstans på vägen felas det så romerna inte får vad de behöver i sitt eget land.

Så har det alltid varit att pengarna inte kommer dit de ska.
Vi är en grupp kvinnor i min ålder som möts ibland och vi ger alla till tiggarna.
Jag har aldrig råkat ut för något av det negativa som beskrivs. Ingen annan heller vad jag vet.
Min bästa väninna gjorde en resa där reseledaren sade, ge inte tiggarna några pengar, de gick i grupp.
Hennes besvikelse över att hon lyssnade och som hon sade -jag gör väl vad jag vill med mina pengar-. Nästa dag gav hon det hon kände, det var hennes val.
Jag var i Polen på 60 talet och många krigsinvalider tiggde på gatorna. Jag gav då också.
Jag har ingen ork att resa, gå på bio, handla och bränna pengar. Så jag ger gärna fattiga en slant, ger man av hjärtat så kan man inte skyllas för att slösa allmänna medel. Det är ju mina pengar.....Jag fördelar efter mitt hjärta. Känns som man måste kämpa för att tro gott om människor lite varstans nu för tiden..../S