Alla Helgons Dag i helgen. Brukar ni gå till kyrkogården och tända och ljus för nära och kära som inte längre finns med. Jag brukar alltid göra det tillsammans med barnen och det är så vackert med alla tända ljus och blommor i Minneslunden. Fridfullt!

Nej. Mina föräldrar finns på en kyrkogård 40 mil från mig. Men jag vet, att ljus tänds även för dem av kyrkorådet.vilket känns bra.

Jag har gjort det några gånger, men gör det inte längre.
Min mor sa alltid att det där med blommor och ljus på gravarna gör man bara för att ens vänner och bekanta ska se att man kommit ihåg. (Vi bodde på landet, där alla kände alla!)
"Själv finns jag inte där, så tänd ett ljus för mig Hemma hos dig själv istället."
Och så brukar jag göra vid Allhelgonahelgen.
Jag ställer fram foton på dem som stått mig närmast och tänder ett ljus för var och en.
Och så 'pratar' jag givetvis med dem !!!

Jag tycker egentligen inte om gravar med stora fina gravstenar - en minneslund är finare.
Men som alltid: smaken är som baken.

tigrid, jag delar din inställning. Men ikväll blev det ändå ett besök på Skogkyrkogården i Falun. Min svärfar gick bort tidigare i år, så min fru och jag tog med svärmor till graven och tände ett ljus för honom. Jag passade på att gå till minneslunden och tända ett ljus för min son som inte blev mer än 4 år.

Alla Helgons Helg har blivit en tradition, precis som jul, nyår och midsommar. Vi träffas i familjen och umgås med varandra, äter och har det trevligt. Vi går en sväng till kyrkogården för att det är så stämningsfullt och vackert. Våra bortgångna finns ju med oss för jämnan och absolut kan man lika gärna tända ett ljus hemma. Var och en har sina traditioner och inget är fel. Vi har en fantastiskt fin minneslund här. Man räknar med att 70000 människor skulle besöka Skogskyrkogården i Stockholm i helgen. Kanske är det den fridfulla miljön som många behöver idag.

Nej ,kommer inte dit även att jag har tre döttrar som har bilar , vet inte ens om dom varit på sin fars grav, tycker det är sorgligt, men vad göra, dom hör sällan eller alldrig av sig, hoppas att ni kommit till era nära och kära och inte som jag bara tänka på min man. Änkan