Nog känner jag att jag blivit äldre och det är okej på många sätt. Det gäller bara att vänja sig vid alla förändringar det innebär. En del förändringar upplever jag som positiva och andra som negativa och ofta uppstår det situationer då jag blir påmind om det.
Det här med att skaffa nya vänner t ex kan vara problematiskt. Speciellt om en dessutom har flyttat lite. Det är svårt att tränga sig in och känna sig hemma i ett redan etablerat sammanhang. Ofta blir det att en hittar nya vänner på sin arbetsplats, om en fortfarande arbetar, eller genom familjen. Barnen gifter sig och en börjar kanske umgås lite med deras svärföräldrar t ex.
Sen är det det här med alla nya medier, på gott och ont, facebook t ex där ju alla tror att alla andra tror att de är

Naturligtvis är väl mycket upp till en själv. Att se möjligheterna. Jag ser fram emot att bli pensionär. Att kunna göra vad jag vill med min tid. Det känns både spännande och lite skrämmande.
Nu hamnade jag kanske lite utanför ämnet. Frågan var ju när blir en gammal

Om att bli gammal är synonymt med att bli marginell, utanför, isolerad och tråkig så har det ju väldigt lite att göra med åldern. Om man däremot syftar på hur många år man har levat så är ju det här med att bli gammal, vara gammal enbart positivt

Men det är klart, det beror ju på, spm någon sa, HUR man blir/är gammal

Nu pockar någon på min uppmärksamhet här IRL så jag får återkomma till detta intressanta ämne
Karinaf