Det är ju intressant med solförmörkelse, men här i Mälardalen blev det en besvikelse - det är regn och helmulet, men ser ingenting av dagens begivenhet.
Det finns dock direktsändning på SVT från platser med bättre förhållanden: Se solförmörkelsen – direkt på svtnyheter.se

/Bengt

Oj så rädd jag kände mig inför denna dag! 1954 blev liksom så levande och jag fick upp den där otäcka känslan av att nu drabbas vi av något stort, farligt och som man inget kan göra åt! 1954 sotade vi glas...

Vilken betydelse det har hur föräldrar hantera olika fenomen med sina barn.

Alltså höll jag mig inomhus när det var mest påtagligt här i dag!

Jag minns det väl, och liksom du Mynta fylldes den lilla barnasjälen av fruktan.
Fåglarna slutade sjunga, det blev mörkt och kusligt. Den var väl total då, förmörkelsen?
Vi fick se genom fotokopior på solen, minns när skärvan började synas igen, när fåglarna tog upp sin sång igen.
Allt blev som vanligt, kaffet kom fram i bersån och grannarna samlades och talade om fenomenet. Världen blev som vanligt igen.
Det var skönt.....mvh/Sunny..

Tror nog som Du skriver Sunny3 att den 1954 var total. Minns att det blev så mörkt att tuppen jagade in hönorna för han trodde det blev natt!

Fåglarna tystnade även i år.

Här var det mulet och jag märkte ingenting men -54 var det skillnad. i var hos morfar och alla hans bin gick och lade sig när de trode att det började bli natt, spännande.