Mina uppväxtvillkor har varit att leva av och med naturen.Nässlorna har blivit våren första nässelsoppa. Soppa har det även blivit av granskott. Senare kommer det att bli soppa på kirskål. När sommaren står i full blom blir det älgörtsdricka. Till nyfångad fisk är en sås på ängssyra outstanding. Hösten med alla svampar och bär fyller snabbt mina frysar. Vad brukar du ta vara på från naturen?

Min pappa var så duktig på allt sådant och han både syltade och saftade av alla bär han hittade.
Han kokte nässelsoppa, så fick man ett halvt ägg som simmade i soppan.
Vi barn var väl måttligt förtjusta får jag lov att säga.
Men till sig själv lagade han mat av mycket i naturen, bla annat som du skrev Kirskål.
Älgörtsdricka har jag aldrig varken druckit eller hört talas om? Jag hade länge svårt att skilja på Älgört och brudbröd.
Men lärde mig att Älgörten trivs bäst i dikesrenar och fuktigare mark, medans Brudbrödet gillar torrare jordar.
Av vete och Brudbrödsstjälkar gjorde vi tuggummi, vi tuggade vetekornen tills de blev ett tuggummi så bet vi i stjälkarna som smakade -Hubba, Bubba-. Fattigdomen var uppfinningarnas moder.
De späda rapsbladen åt vi också som sallad.
Mot olika krämpor fanns det ett skafferi att använda Groblad på sår, lingon, tallkåda, tallskott mot UVI.Naturen har så mycket att ge oss om man är intresserad.
Vad går upp mot en smörgås med stekta kantareller? Mvh/Sunny..